Bakgrunden i ärendet är en konkurs i ett bolag som administrerat ett nu likviderat utländskt kapitalförsäkringsbolags verksamhet i Sverige. Den advokat som hade utsetts som konkursförvaltare begärde i Stockholms tingsrätt 860 251 kronor i arvode för sitt arbete.
Tillsynsmyndigheten i konkurser vid Kronofogden hade dock invändningar mot det begärda arvodet och ansåg att advokaten bara skulle få 517 500 kronor.
Finansinspektionen hänvisade till advokaten
Bland advokatens ersättningsposter fanns bland annat löpande kontakter och möten med bland annat Finansinspektionen, FI, och ombud för det utländska kapitalförsäkringsbolaget.
Advokatens inställning redovisas i tingsrättens avgörande:
”Under punkten 6 har förvaltaren anfört att han har haft omfattande och tidskrävande kontakter med försäkringstagare, vilket bland annat var en följd av den massmediala uppmärksamhet som konkursen fick och det faktum att försäkringstagare genom FI:s hemsida hänvisats till att kontakta konkursförvaltaren. Förvaltaren menar att det har ålegat honom att vara FI behjälplig med att informera allmänheten i frågor som står under FI:s tillsyn.”
Tillsynsmyndigheten i konkursers uppfattning redovisas också:
”Åtgärder som inte främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet ska i princip inte ersättas. De löpande kontakter och möten förvaltaren haft med FI samt ställföreträdare och ombud för B (bolaget) – som förvaltaren menat ålegat honom att ha för att informera allmänheten i frågor som står under FI:s tillsyn – är inget som lagen lämnar utrymme för. Det arbetet har inte främjat en förmånlig och snabb avveckling av boet, utan istället ökat boets kostnader.”
Ska inte vidta åtgärder i allmänintresse
Tingsrätten ifrågasatte inte att det arbete som konkursförvaltaren krävde ersättning för verkligen hade utförts. En konkursförvaltares arvode får dock inte vara högre än vad som är skäligt – någonting som bedöms utifrån uppdraget, den omsorg och skicklighet som det utförts med och konkursboets omfattning.
Tingsrätten skrev:
”Utgångspunkten för förvaltarens hantering av konkurser är, enligt 7 kap. 8 § konkurslagen, att tillvarata borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet. Åtgärder som förvaltaren utfört som inte främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet ska således i princip inte ersättas, eftersom det inte är arbete som uppdraget krävt. Sådana åtgärder är exempelvis sådana som förvaltaren vidtar i allmänintresse, se NJA 2015 s. 132.”
Efter de inledande kontakterna med Finansinspektionen och kapitalförsäkringsbolagets företrädare måste advokaten ha förstått att fortsatta kontakter inte skulle främja en snabb och effektiv avveckling av boet, ansåg tingsrätten. Att förvaltaren har varit Finansinspektionen och bolaget behjälplig med att svara på löpande frågor skulle inte heller ersättas, enligt tingsrätten.
Tingsrätten godtog att arbetet till viss del hade behövts för att bilda sig en uppfattning om hur situationen skulle hanteras och konstaterade också att viss hänsyn fick tas till att advokaten i vissa avseende skulle ha haft svårt att hantera frågorna på något annat sätt. Det hade även till viss del varit påkallat att advokaten hade fått vara tillgänglig och svara på frågor från försäkringstagare som blivit hänvisade till honom med sina frågor.
Konsekvensen blev dock sammantaget att det begärda arvodet prutades till 580 000 kronor.
Advokaten överklagade beslutet till Svea hovrätt som dock delar tingsrättens uppfattning och fastställer avgörandet utan närmare motivering.
