En tidigare Miljöpartistisk riksdagsledamot pekades ut som pedofil av en kvinna på Instagram under hösten 2017.
I slutet av 2019 dömdes kvinnan till villkorlig dom och dagsböter för grovt förtal av Södertörns tingsrätt.
Nu, knappt två år senare, fastställer Svea hovrätt den fällande domen.
Det var i oktober 2017 som kvinnan publicerade en text på sin Instagram där riksdagsledamoten pekades ut som brottslig/och eller klandervärd genom att skriva att han är en pedofil som har utsatt kvinnor och barn. Texten låg kvar på kvinnans Instagramkonto i åtminstone ett år. Enligt åklagaren utgjorde hennes agerande grovt förtal och hon kom, under slutet av 2019, att åtalas för brottet.
Kvinnan nekade till brott och motsatte sig målsägandens skadeståndskrav på 50 000 kronor. Hon medgav att hon skrivit det aktuella inlägget, men hävdade att det gjorts på ett slutet konto, varför det inte fått någon större spridning. Informationen som lades ut var dessutom, enligt kvinnan, sann och det ar utifrån den rådande situationen försvarligt att lämna uppgifterna.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Dömdes för grovt förtal
Södertörns tingsrätt konstaterade att kvinnan i två avseenden pekat ut riksdagsledamoten som både brottslig och klandervärd i sitt inlägg. Hon var, enligt tingsrätten, inte heller skyldig att uttala sig och mot bakgrund av kvinnans egna uppgifter stod det klart att syftet med inlägget varit att ”skada [målsäganden] och dennes möjlighet till att få fortsatta förtroendeuppdrag inom Miljöpartiet”.
Det kunde, enligt tingsrätten, itne råda någon som helst tvekan om att uttalandet som sådant utgör en allvarlig kränkning av riksdagsledamotens personliga integritet och omständigheterna ansågs av tingsrätten inte ha varit sådana att det varit försvarligt för kvinnan att lämna uppgifter i saken. Hon skulle därför dömas för förtal.
Enligt Södertörns tingsrätt gjorde omständigheterna tillsammans med inläggets innehåll att gärningen ”hör till ett av de allvarligare förtalsbrotten” och kvinnan dömdes för grovt förtal. Hon förpliktades även att betala 40 000 kronor i skadestånd till riksdagsledamoten.
Nu, knappt två år senare, står det klart att Svea hovrätt fastställer tingsrättens fällande dom.
