Statskontoret har kommit med två nya rapporter inom ramen för de sammanlagt sju delar som ingår i det större uppdraget från regeringen om statlig styrning av offentlig sektor.
De nu aktuella rapporterna handlar om effekterna av den samlade statliga styrningen av kommuner och landsting – och kommunal samverkan.
”Kortsiktig och ryckig”
Statskontoret konstaterar att det är många myndigheter som styr den kommunala verksamheten och inom vissa områden tillkommer också styrning från EU.
Kartläggning visar att styrningen har ”ökat i omfång, komplexitet, detaljeringsgrad under de senaste decennierna”.
Det finns också skillnader i omfattning och på vilket sätt staten styr. Många kommuner menar att styrningen ”ger en tydlighet att förhålla sig till”. Samtidigt beskrivs styrningen också som ”kortsiktig, ryckig och inte anpassad efter lokala förhållanden och förutsättningar”.
Enklare med avtalsamverkan
När det gäller kommunal samverkan pekar Statskontoret på att det ofta ligger ”generella svårigheter” bakom att man inte får till en avtalssamverkan mer än att det saknas ett särskilt lagstöd. Flera kommuner säger i undersökningen att avtalssamverkan är ”enklare och smidigare än kommunalförbund och gemensam nämnd”.
Statskontoret anser att avtalssamverkan kan ”vara att föredra” på områden som inte är så ”politiskt känsliga” och där politikerna inte behöver vara så aktivt engagerade. Det finns därför enligt Statskontoret ”skäl för regering och riksdag att verka för förbättrade möjligheter till avtalssamverkan”.
Kommer fler rapporter
I slutet av juni lämnade Statskontoret rapporterna ”Mer tid till kärnverksamheten” och ”Utvecklat medarbetarskap och ledarskap i staten”.
Statskontoret ska lämna ytterligare två rapporter under året. Dessa handlar om utvecklad styrning av statliga myndigheter och samlad uppföljning av den statliga styrningen av kommuner och landsting.
