De så kallade 3:12-reglerna har enligt regeringen allt mer kommit att användas för att skatteplanera eftersom det är mer förmånligt att arbeta via ett fåmansföretag än via vanligt lönearbete.
Advokatbyråer och revisionsbolag hör till de verksamheter som pekats ut som frekventa användare av systemet.
I utredningen ”Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag” skriver man:
”Incitamenten för höginkomsttagare att bilda bolag för att undvika den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster har ökat allteftersom schablonbeloppet har höjts. Den nuvarande nivån är så pass hög att den riskerar att undergräva neutraliteten och likformigheten i beskattningsreglerna.”
Kritik från experterna
Genom de föreslagna ändringarna i utredningen som presenterades i början av november räknar regeringen med att få in närmare fem miljarder kronor mer om året.
Men kritiken från utredningens egna experter är hård, visar tidningen Altingets genomgång.
Utredare har varit Christer Silfverberg, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen, och han har låtit flera experter kommentera utredningens förslag.
Skatteexperten Sven-Olof Lodin pekar till exempel på att ”även de äkta fåmansföretagen är en stor grupp”. Han varnar för att flera hundra bolag riskeras att diskrimineras och få den ”sämsta skatterättsliga behandlingen av alla bolag, trots att det är regeringens avsikt att stimulera just denna grupp företag”.
Sänk skatten på arbete
Karin Pilsäter, utredare på TCO och tidigare liberal riksdagsledamot, anser att man först och främst borde rätta till skevheterna i skatter mellan kapital och arbete genom att sänka skatten på arbete. Hon menar dessutom att utredningens förslag inte räcker för att motverka skatteplanering.
Hon skriver:
”Det bibehåller en mycket stor skillnad mellan att göra en extra insats som anställd hos en arbetsgivare eller att ha möjlighet att göra den i ett eget bolag som ’extraknäck’. För den som redan tjänar upp till socialförsäkringstaken i en anställning finns inget att vinna på att ytterligare ta ut lön.”
Minskar inte risken
Thomas Lindberg på Skatteverket anser också att förslaget inte minskar risken för skatteplanering. När det gäller löneuttagskravet konstaterar han bland annat att ”beräkningen på individnivå kan medföra att delägare i fåmansföretag med flera aktiva delägare får ett sänkt krav på eget löneuttag eller inte kommer att nå upp till det höjda taket.”
Han hänvisar till ett förslag som Skatteverket själva har kommit med och som han anser skulle fungera bättre och dessutom ger staten mer pengar än utredningens förslag.
Kan få fel konsekvenser
Annika Fritsch, Företagarna, Richard Hellenius, Svenskt Näringsliv, och Ulla Werkell, Fastighetsägarna, pekar på att man i utredningen själv konstaterat att förslagen kan leda till ”minskat arbetsutbud, minskat företagande och lägre utdelningar” och att detta kan få ”stora effekter på samhällsekonomin och leda till minskade i stället för ökade skatteintäkter”.
De skriver i sitt yttrande att utredningens förslag sammantaget ger ”sämre förutsättningar för företagande, vilket skulle leda till minskat nyföretagande, färre investeringar och lägre sysselsättning”.
De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande:
• Förtagets löneunderlag ska liksom i dag få användas vid beräkningen av kapitalinkomstbeskattad utdelning. Den nuvarande nivån på 50 procent ersätts dock av tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – samtidigt som delägarna måste ta ut högre lön än i dag för att få utnyttja reglerna.
• Löneunderlaget fördelas mellan delägarna och beräkningen gynnar därför inte företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.
• Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp (ca 160 000 kr) kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks till 1,75 inkomstbasbelopp (ca 100 000 kr).
• Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.
• En särskild undantagsregel införs som medför att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen eller till någon utomstående.
