Riksrevisionen genomför just nu en granskning av de statliga lönesatsningarna ”karriärstegsreformen” och ”lärarlönelyftet”.
Lett till irritation och misstro
Karriärstegsreformen handlar om att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare och infördes 2013.
En granskning från Statskontoret visade i februari 2016 att den reformen inte har varit förankrad i lärarkåren och att den lett till irritation och misstro. Lärarna själva var kritiska till både reformens utformning och till hur den hade implementerats.
Karriärstegsreformen kosta staten 1,5 miljarder kronor per år.
Går inte att ge mindre till fler
Lärarlönelyftet infördes under hösten 2016 och är en satsning för att höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Det beräknas kosta 3 miljarder kronor per år.
Kritikerna har pekat på att lärarlönelyftet innebär att kommuner och friskolor måste välja ut vilka lärare som ska premieras och att det inte går att ge mindre till fler. Snittet på lönelyftet för varje utvald lärare måste hamna på mellan 2 500 och 3 500 kronor.
Enligt kritikerna hade många hellre sett att alla lärare skulle kunna få del av pengarna.
– Motivet till granskningen är att det finns en uppfattning om att läraryrket är oattraktivt och det finns en debatt om att skolresultaten sjunker. Läraryrket är viktigt för att på sikt öka kvaliteteten i skolan och ge bättre resultat, säger Olof Widmark, projektledare för Riksrevisionens granskning, tidningen Lärarnas Nyheter.
– Det är vår uppgift att granska vad regeringens satsningar har lett till och om de verkligen skapat förutsättningar för att göra läraryrket mer attraktivt. Vi kommer också att beröra hur reformerna har landat bland lärarna.
Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2017.
