Stora företag kommer från och med december månad att vara tvungna att upprätta en så kallad hållbarhetsrapport.
Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Upplysa om mångfaldspolicy
Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
I propositionen konstaterar regeringen att både investerare och en bredare allmänhet ”har berättigade krav på att i större utsträckning än hittills få information om hur företag i sin verksamhet hanterar frågor om miljö, sociala förhållanden, anställda, mänskliga rättigheter och korruption”.
Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan enligt regeringen ”öka transparensen och underlätta jämförelsen mellan företagen”.
Används för att ”rättfärdiga”
Den kritik som har framförts mot hållbarhetsredovisningar har bland annat handlar om att till exempel tobaksbolag och snabbmatskedjor använder sig av hållbarhetsredovisningar för att ”rättfärdiga” den delen av verksamheten som kan ifrågasättas ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.
Ett exempel som har lyfts fram är att tobaksbolagen ”förminskar eller förskönar” effekterna av rökning.
Ett annat exempel är så kallad ”greenwashing”, som innebär att den som bedriver miljöfarlig, eller mindre miljövänlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänliga.
Kommer kosta för mycket
Andra typer av kritiker har hävdat att det kommer att kosta företagen för mycket och att det bara blir en börda med nya regler samt att det minskar företagens konkurrenskraft.
Protesterna har också gällt kravet på mångfaldsredovisning eftersom detta skulle kunna innebära att företagen ska ”registrera” människors bakgrund.
