Högsta domstolen ska pröva om en våldtäkt där målsäganden hotats till samlag under knivhot ska bedömas som grov.
Såväl tingsrätten som hovrätten har ansett att gärningsmannens hot inte varit av ”sådan särskilt allvarlig art” att brottet därigenom skulle rubriceras som grovt.
Mannen, som är i 30-årsåldern, dömdes i tingsrätten för våldtäkt, sexuellt ofredande, hemfridsbrott och övergrepp i rättssak till tre och ett halvt års fängelse.
När det gäller våldtäkten slog tingsrätten fast att mannen under i princip hela våldtäkten hotat målsäganden med kniv. Samtidigt ansåg tingsrätten att knivhotet inte varit av ”sådan särskilt allvarlig art att brottet därigenom är att rubricera som grov våldtäkt.
Nöden har nog aldrig varit större
Ansvarsfrihetsgrunden nöd har, egentligen ända sedan dess ikraftträdande, tillämpats på ett försiktigt och för tilltalade rätt snålt sätt. På senare år har det emellertid kommit ett par avgöranden från Högsta domstolen, vilka ökar såväl det potentiella tillämpningsområdet till tilltalads fördel, som osäkerheten om figurens räckvidd och struktur. Det konstaterar Claes Lernestedt, som här adresserar bägge dessa spår.
HD prövar rubriceringsfrågan
Målet kom att överklagas till hovrätten, som skärpte straffet för mannen till fyra års fängelse. Hovrätten ansåg dock, i likhet med tingsrätten, att våldtäkten var att bedöma som våldtäkt av normalgraden. En nämndeman var dock skiljaktig och ansåg att våldtäkten skulle rubriceras som grov, med hänvisning till knivhotet.
Även hovrättsdomen kom sedan att överklagas, av Riksåklagaren, och nu har Högsta domstolen beslutat att lämna prövningstillstånd i frågan om vilka omständigheter som ska beaktas för att ett hot ska anses vara av särskilt allvarlig art och medföra att ett våldtäktsbrott ska bedömas som grovt.
