Högsta domstolen ska pröva om en våldtäkt där målsäganden hotats till samlag under knivhot ska bedömas som grov.
Såväl tingsrätten som hovrätten har ansett att gärningsmannens hot inte varit av ”sådan särskilt allvarlig art” att brottet därigenom skulle rubriceras som grovt.
Mannen, som är i 30-årsåldern, dömdes i tingsrätten för våldtäkt, sexuellt ofredande, hemfridsbrott och övergrepp i rättssak till tre och ett halvt års fängelse.
När det gäller våldtäkten slog tingsrätten fast att mannen under i princip hela våldtäkten hotat målsäganden med kniv. Samtidigt ansåg tingsrätten att knivhotet inte varit av ”sådan särskilt allvarlig art att brottet därigenom är att rubricera som grov våldtäkt.
Förhörsteknikens psykologi och ”mjuka” sidor
Hur påverkar psykologi egentligen bevisvärdet i ett förhör? I detta avsnitt delar advokat Johan Eriksson med sig av erfarenheter från några av Sveriges mest uppmärksammade brottmål och utmanar den traditionella bilden av det aggressiva motförhöret. Med utgångspunkt i vittnespsykologi, bevisvärdering och praktisk processföring diskuteras varför vänlighet ibland är ett starkare juridiskt verktyg än konfrontation, hur trovärdighet skiljer sig från tillförlitlighet och varför ett dåligt genomfört motförhör kan stärka motpartens bevisning.
HD prövar rubriceringsfrågan
Målet kom att överklagas till hovrätten, som skärpte straffet för mannen till fyra års fängelse. Hovrätten ansåg dock, i likhet med tingsrätten, att våldtäkten var att bedöma som våldtäkt av normalgraden. En nämndeman var dock skiljaktig och ansåg att våldtäkten skulle rubriceras som grov, med hänvisning till knivhotet.
Även hovrättsdomen kom sedan att överklagas, av Riksåklagaren, och nu har Högsta domstolen beslutat att lämna prövningstillstånd i frågan om vilka omständigheter som ska beaktas för att ett hot ska anses vara av särskilt allvarlig art och medföra att ett våldtäktsbrott ska bedömas som grovt.
