Forskarna har i fem år följt 22 000 frigivna svenska interner, varav 92 procent män, i en stor registerstudie.
Resultatet visar tydligt att det var färre som begick nya våldsbrott då de tog mediciner mot psykoser, missbruk eller ADHD, jämfört med perioder då de inte tog medicin.
Studien visar också att medicinering var mer effektivt än Kriminalvårdens behandlingsprogram och forskarna pekar på att medicinering därmed kan bli att bli ett mer ”kostnadseffektivt alternativ för att minska brottsligheten”.
Forskarna framhåller dock att fångar med psykiska störningar kan dra nytta av både ”farmakologisk och psykologisk behandling” och att man behöver undersöka hur detta kan kombineras.
”Granska politiken för frigivna fångar”
Samtidigt skriver man att ”tillhandahållande av psykofarmaka till frigivna fångar kan ha en potential att bidra till betydande förbättringar för människors hälsa och säkerhet”. Detta gäller enligt forskarna särskilt i länder där man minskar antalet personer som placeras i fängelse. Därför bör man ”granska politiken för frigivna fångar”.
Studiens resultat var tydliga: när de personer som fått antipsykotisk läkemedelsbehandling tog sina förskrivna läkemedel var återfallen i våldsbrott 42 procent lägre än när de inte tog medicin. Motsvarande siffra var 38 procent för personer som fick psykostimulerande läkemedel mot ADHD och 52 procent vid medicinering mot drogberoende.
Kriminalvården inte övertygad
Inom den svenska Kriminalvården är man dock inte helt övertygad om att medicin helt kan ersätta behandling.
Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram, vill inte ställa några metoder mot varandra. I en kommentar till studien säger han bland annat:
”Det finns många studier som visar på bra effekt av psykologiska program av den typ som vi bedriver i Kriminalvården. Andra studier visar att kombinationen av psykofarmaka och psykologisk behandling fungerar bra. Till exempel visar tidigare studier att ADHD-medicinering gör att klienterna bättre kan ta till sig annan behandling, samtal och utbildning, vilket bidrar till färre återfall i brott.”
Han pekar också på att Kriminalvården ”bör tillhandahålla alla insatser som påverkar återfall i brott” som behandlingsprogram, yrkesutbildning, grundläggande utbildning och medicinering.
