Det är i ett yttrande till Finansdepartementet om utredningen ”En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad” som Konkurrensverket stödjer förslaget om att fondbolag ska få föra investeringssparkonton.
Konkurrensverket har länge hävdat att ”denna möjlighet skapar konkurrensneutrala villkor för fondbolagen”, någonting som fondbolagen själva också håller med om.
Investeringssparkonton för småsparare
Investeringssparkonton (ISK) infördes 2012 för att förenkla för småsparare att kunna investera och spara i olika former av värdepapper som aktier och fonder.
Tidigare har sparare fått välja mellan ett så kallat VP-konto eller en kapitalförsäkring. Förutom den årliga schablonskatten betalar man courtage för de affärer som man gör själv och fondbolagens förvaltningsavgifter för de fonder man valt att spara i.
Bra med mycket information
Konkurrensverket stödjer även utredningens förslag om krav på hållbarhetsinformation och aktivitetsmått för fonder. Mer information till konsumenterna är överhuvudtaget något som konkurrensverket tror starkt på.
De nya reglerna innebär att det blir tydligare hur förvaltningen av fonderna berdrivs vilket ska göra det enklare att bedöma om fondförvaltningen är aktiv eller passiv.
Men Konkurrensverket varnar samtidigt för utökade krav på information och redovisning som kan bli betungande för mindre fondbolag.
De nya reglerna innebär också att man öppnar för möjligheten till associationsrättliga fonder i Sverige vilket Konkurrensverket anser kommer att ”öka Sveriges konkurrenskraft i förhållande till andra jurisdiktioner och deras fondlagstiftningar”.
Billiga indexfonder sätter mer press
Forskning har dock hävdat att billiga så kallade indexfonder är det som på allvar bidrar till en bättre konkurrens och därigenom en bättre förvaltning och billigare fonder. Men rena indexfonder är ovanliga i Sverige.
Enligt rapporten ”Indexing and Active Fund Management: International Evidence” (Cremers/Ferreira/Matos/Starks) som kom förra året har Sverige en ovanligt stor andel fonder som påstås ha en aktiv förvaltning men som inte har det – så kallade dolda indexfonder.
I till exempel Frankrike är enligt forskarna andelen av kapitalet som ligger i vanliga riktiga indexfonder mer än dubbelt så hög som i Sverige och nästan hälften av kapitalet finns i fonder med en ”äkta” aktivt förvaltning. Samma trend finns i Irland och USA, som jämfört med Sverige har en hög andel indexförvaltning och en hög andel ”äkta” aktiv förvaltning.
Hälften av kapitalet förvaltas inte
Enligt forskarnas definition av dold indexfond (active share under 60 procent), finns drygt hälften av kapitalet i svenska aktiefonder i dolda indexfonder, där bolagen alltså hävdar att man har en aktiv förvaltning utan att ha det.
Motsvarande andel för riktiga billiga indexfonder är i Sverige tio procent vilket betyder att endast en tredjedel av kapitalet i svenska aktiefonder finns i fonder som ägnar sig åt ”äkta” aktivt förvaltning.
Fondbolagens förening har avvisat forskarnas slutsatser om att alla fonder med en active share under 60 procent är dolda indexfonder på den svenska fondmarknaden och man har hävdat att ISK är lösningen för en bättre konkurrens.
