En universitetslärare diskriminerade en student vid Lunds universitet under en föreläsning.
Nu beslutar JK att eleven har rätt till 25 000 kronor i ersättning för det inträffade.
Enligt eleven hade hon, som är transperson, under en föreläsning ombetts att upprepa sitt namn för läraren. Efter att eleven sagt sitt namn andra gången uttryckte läraren förvåning över hennes kvinnliga förnamn och sa bland annat ”där ser vi hur mina fördomar spelade in, jag trodde inte att du kunde heta XX”.
Läraren ska sedan ännu en gång, under samma föreläsning, ha berört frågan om hennes namn och sagt något i stil med ”och när jag inte trodde mig höra rätt första gången XX sade sitt namn, så berodde det på att mina fördomar sade mig att han inte kunde heta XX”. Detta trots att eleven bett läraren att inte prata mer om henne.
Efter lektionen anmälde eleven händelsen till institutionens prefekt, som inledde en utredning om misstänkta trakasserier. Inom ramen för den hölls bland annart samtal med läraren som inte kunde erinra sig händelseförloppet i detalj, men ”delvis bekräftade” elevens beskrivning. Läraren uppgav dock att dennes avsikt aldrig varit att kränka eleven.
Får 25 000 kronor
Universitetets utredare kom fram till att ”läraren haft goda avsikter med att använda sig själv som exempel för att påvisa omedvetna fördomar”. Läraren borde dock ha insett, när eleven sade ifrån, att denne inte ville vara en del av exemplet och därför ha avstått från samma exempel.
Sammanfattningsvis ansåg utredaren att eleven ifråga utsatts för trakasserier som ”haft samband med könsöverskridande identitet eller uttryck”.
Nu har även Justitiekanslern, JK, utrett händelsen och beslutat att eleven har rätt till 25 000 kronor i ersättning för det inträffade.
JK konstaterar att läraren, trots en tillsägelse från eleven, valt att återvända till sitt exempel och ”på nytt fälla en kommentar av innebörd att sökanden inte såg ut att kunna ha ett kvinnligt förnamn”. Således har eleven bemötts på ett sätt som kvalificerar som diskriminering genom trakasserier, som haft samband med könsöverskridande identitet eller uttryck.
Justitiekanslern konstaterar också att universitetet inte uppfyllt sin utredningsskyldighet när man handlagt ärendet alldeles för långsamt. Eleven har därför rätt till ersättning både genom diskrimineringsersättning och på grund av att universitetet brustit i sin utredningsskyldighet.
JK anser att eleven är berättigad till 25 000 kronor för diskrimineringen, men också för universitetets långsamma handläggning – pengar som universitetet ska betala ut.
