Även om det är osannolikt kan det inte uteslutas att de tabletter som mannen svalt och haft på sig har kommit från en förpackning som läkare skrivit ut två år tidigare.
Hovrätten kan därför inte slå fast att innehavet eller bruket av det narkotikaklassade läkemedlet har varit olovligt och river nu upp domen om rattfylleri och ringa narkotikabrott.
En nu 30-årig man åtalades i Attunda tingsrätt för tre fall av olaga hot, för ringa narkotikabrott och för rattfylleri.
Mannen hade enligt åtalet hotat en barnmorska till livet i samband med att ha anlänt till förlossningen ihop med sin flickvän. En dryg vecka senare skulle han i stället ha hotat flickvännen i sms – för att två dagar senare hota hennes mamma när hon stoppat honom från att komma in i bostaden.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Styrkt att han kört bil
30-åringen greps på platsen i samband med denna gärning och hade då två tabletter av det narkotikaklassade läkemedlet tramadol på sig. En provtagning visade senare att mannen även hade tramadol i blodet. Det framgick dessutom att mannen hade kört bil till platsen och han blev därför inte bara misstänkt för ringa narkotikabrott utan även för rattfylleri.
Mannen bekräftade att han säkert svurit och sagt kränkande saker till barnmorskan, men förnekade att han skulle ha hotat henne. Den senare händelsen hade mannen bara vaga minnesbilder av, eftersom han mått mycket dåligt och tagit tramadol mot smärta.
Tingsrätten ansåg att de olika hotgärningarna vann stöd av vittnesuppgifter och teknisk bevisning och ansåg att mannen därmed skulle fällas för tre fall av olaga hot. Vittnesuppgifter styrkte även att mannen kört bil till platsen – något han själv förnekat. Att mannen haft tramadol både på sig och i blodet framgick också av utredningen.
Fått tramadol utskrivet
30-åringen hade gjort gällande att han fått tramadol förskrivet av läkare och gett in ett journalutdrag som bland annat visade att han fått två tabletter tramadol under 2017. Det framstod dock som mindre sannolikt att han skulle ha haft kvar tabletterna två år senare – och eftersom mannen haft två tabletter på sig förklarade uppgiften ändå inte både innehavet och den tramadol som mannen bevisligen konsumerat. Innehavet och intaget av narkotikan skulle därför klassas som olovliga, även om bruket ansågs ha konsumerats av innehavet.
Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter på totalt drygt 15 000 kronor.
Svea hovrätt gör nu en annan bedömning och frikänner 30-åringen från åtalet för rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Kan ha kommit från vården
Försvaret har åberopat ett nytt utdrag som visar att mannen i juni 2017 fick en hel förpackning tramadol med 20 tabletter utskriven av läkare. Det framstår i och för sig som mindre sannolikt att mannen skulle ha haft kvar några av dessa tabletter två år senare, men kan ändå inte anses så pass orimligt att möjligheten helt går att bortse från.
Åklagaren har inte heller kunnat presentera någon bevisning som talar emot att tramadoltabletterna har härrört från förskrivningen 2017. Det kan därför inte anses styrkt att bruket eller innehavet av narkotika var olovligt – eller att brukandet har stått i strid med ordination från läkare.
Hovrätten ogillar därför nu de båda åtalspunkterna men gör ingen ändring så vitt avser påföljden för hotbrottsligheten. (Blendow Lexnova)
