Under knivhot våldtog en man en ung kvinna i cirka 30 minuter.
Men varken tings- eller hovrätten bedömde våldtäkten som grov.
Nu överklagar Riksåklagaren våldtäktsdomen till Högsta Domstolen.
Mannen åtalades för grov våldtäkt efter att han tvingat till sig både oralt och vaginalt samlag med en ung kvinna genom att hota henne med en kniv.
Han dömdes senare av Hovrätten för våldtäkt av normalgraden, till fyra års fängelse.
Nu har Riksåklagare Petra Lundh överklagat domen till HD.
– Det är fråga om ett händelseförlopp på cirka 30 minuter där en 18-årig kvinna blivit hotad med kniv av en betydligt äldre och starkare man. Han uttalade flera gånger att han skulle döda henne om hon inte gjorde som han sa, säger riksåklagare Petra Lundh.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Vad krävs?
Riksåklagaren vill att Högsta Domstolen ska pröva vilka omständigheter som krävs för att ett hot ska anses vara särskilt allvarligt, enligt lagens mening, och därmed innebära att en våldtäkt ska betraktas som ett grovt brott.
– Sedan i vart fall 2005 har samhällets syn på sexualbrott successivt skärpts, vilket också avspeglats i lagstiftningen. Däremot kan man se att domstolarna fortfarande är återhållsamma med att bedöma våldtäkter som begås med hjälp av knivhot som grova, trots att det enligt min mening var regeringens mening redan 2005, säger Petra Lundh.
Minimistraff för grov våldtäkt är sedan 2018 fem års fängelse.
