En Spotify-investerare fick sin efterbeskattning halverad i förvaltningsrätten i fjol. Kammarrätten gör samma bedömning och bedömer att den beslutade utdelningen har varit villkorad på så vis att en avyttring av aktierna i Spotiry har varit en förutsättning för att utdelningen faktiskt ska kunna verkställas genom en kontant utbetalning.
Skatteverket beslutade vid omprövning den 24 juni 2019 att genom efterbeskattning höja Spotify-investerarens inkomst av kapital för beskattningsår 2015 med 48 161 920 kronor, samt att inom ramen för det ordinarie förfarandet för beskattningsår 2017 höja hans inkomst av kapital med 44 241 640 kronor.
Den 19 december 2019 beslutade Skatteverket att ta ut skattetillägg, med 5 779 430 kronor för år 2015 och med 5 308 996 kronor för år 2017.
Undantag av handlingar från Skatteverkets granskning
Skatteverkets kontrollverksamhet genom revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök begränsas av den granskades möjlighet att begära att handlingar undantas från granskning. Då undantag av handlingar från granskning kräver en begäran från den granskade, är det av stor betydelse att denne känner till vilka handlingar som inte får granskas. Tobias Almqvist redogör, mot bakgrund av lagstiftning, förarbeten och rättsfall, för reglerna och hur enskilda kan bevaka sina intressen.
Hänvisar till utdelning från Spotify
Avseende beskattningsår 2015 har Skatteverket höjt investerarens inkomst av kapital, med hänvisning till en utdelning som Skatteverket menar att han fått från Spotify under detta år. Till grund för sitt beslut har Skatteverket hänvisat till kassaflödesanalysen i bolagets årsredovisning för 2016, vari anges att utdelning om EUR 6 177 113 har betalats ut under 2015.
Skatteverket ansåg att mannen lämnat en oriktig uppgift genom att inte ta upp denna utdelning till beskattning för 2015. Investeraren menade att det rör sig om en felaktig uppgift och att någon utdelning inte lämnats under 2015. Till stöd för sin talan inkom han med ett intyg från bolagets revisorer, i vilket angavs att fråga varit om ett datorfel.
Intyget hade högt bevisvärde
Förvaltningsrätten fann att intyget från revisorerna fick anses ha ett högt bevisvärde. Mot denna bakgrund ansåg Förvaltningsrätten i Stockholm att Skatteverket inte med tillräcklig styrka visat att mannen mottagit den aktuella utdelningen.
För beskattningsår 2017 har Skatteverket påfört investeraren inkomst av kapital med 44 241 640 kronor. Beloppet är baserat på den minskning av bolagets skuld till mannen som redovisades för 2017.
I denna del är frågan om den utdelning om EUR 30 000 000 som bolagets styrelse beslutade om under 2012 var disponibel för mannen under beskattningsår 2012, vilket han anser, eller först vid en senare tidpunkt —2017, vilket Skatteverket anser.
Mottog revers på utdelade beloppet
Av utredningen i målen framgår bland annat följande. Trift Capital H Ltd, vid tillfället Enzymix Systems Ltd, är ett bolag baserat på Cypern. Av bolagets årsredovisning 2012 framgår att bolagets tillgångar uppgick till EUR 31 699 497 vid ingången av år 2012, till största delen bestående av orealiserade värdeökningar på onoterade andelar i Spotify.
Den 29 februari 2012 fattades beslutet att dela ut EUR 30 000 000 till mannen, i form av så kallade interim dividends. Beslutet innebar för mannens del att han mottog en revers på det utdelade beloppet, i stället för utdelning kontant eller i form av aktier. Det uppkom således en skuld hos bolaget, till honom. Vid utgången av 2012 hade bolaget inte sålt eller delat ut några Spotify-aktier, till mannen eller till någon annan. Så skedde inte heller efterföljande år.
Förvaltningsrätten konstaterade att mer specifikt blir frågan i denna del således vid vilken tidpunkt en beslutad så kallad interim dividend ska anses disponibel för mottagaren av utdelningen, i de fall det utdelande bolaget inte har några realiserade vinstmedel att verkställa beslutad utdelning med och utdelning av sakegendom inte heller sker.
Enligt gällande rätt ska utdelning tas upp till beskattning det beskattningsår den kan disponeras. Det gäller även så kallade interim dividends.
Ifrågasatte inte viss handel med aktierna
Innebörden i inkomstskattelagen är den samma som tidigare ”blivit tillgänglig för lyftning” i kommunalskattelagen, det vill säga kontantprincipen. Skattskyldighet för utdelning inträder således vid den tidpunkt då aktieägaren har möjlighet att lyfta utdelningen, vilket även kan uttryckas som att den utdelningsberättigade fritt kan förfoga över den utdelade egendomen. Som huvudregel anses den utdelningsberättigade kunna fritt förfoga över en utdelning på avstämningsdagen eller när ett stämmobeslut om utdelning förfaller till betalning.
Förvaltningsrätten ifrågasatte inte att viss handel med Spotify-aktierna förekom 2012, trots att de var onoterade, och att de redan vid denna tidpunkt betingade ett högt värde. Oaktat detta ansåg förvaltningsrätten, vid en samlad bedömning av omständigheterna i målen, att den revers som mannen mottog i februari 2012 inte kan anses ha inneburit att han faktiskt mottog och förfogade över den beslutade utdelningen.
Här beaktade rätten bland annat att en förutsättning för att investeraren skulle ha haft en reell möjlighet att få kontant utdelning till reversens belopp under 2012 var att bolaget då hade avyttrat i princip hela sitt innehav av Spotify-aktier, i ett skede när dessa ostridigt var på starkt uppåtgående.
Det finns inget i utredningen som tyder på att en sådan avsikt skulle ha förelegat. Tvärtom har mannen själv uttryckt att han inte ville framtvinga en avyttring av aktierna.
Inte svarat mot verklig möjlighet
Skatteverket ansågs därmed ha gjort sannolikt att reversen inte svarat mot någon verklig möjlighet för mannen att under 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet. Han kan således inte anses ha disponerat det beslutade interim dividends-beloppet under 2012, utan först 2017 då han ostridigt mottog faktiska utbetalningar från bolaget med anledning av skulden. Rätt beskattningstidpunkt är därmed 2017. Överklagandet skulle därför avslås i denna del.
Kammarrätten i Stockholm noterar att det är ostridigt att den beslutade utdelningen inte verkställdes genom en kontant betalning till mannen under år 2012 eller de därpå närmast följande åren. Den 29 februari 2012 beslutade styrelsen även att utfärda en handling benämnd ”Debt confirmation” i vilken bolaget bekräftade att det stod i skuld till honom med ett belopp motsvarande den beslutade utdelningen. Skulden löpte utan ränta.
Det förhållandet att beslutad interim dividend på detta sätt kvarstod i bolaget talar enligt kammarrättens mening emot att mannen hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012. Omständigheterna talar snarare för att den beslutade utdelningen har varit villkorad på så vis att en avyttring av aktierna i Spotify har varit en förutsättning för att utdelningen faktiskt ska kunna verkställas genom en kontant utbetalning.
Överklagandet avslås
Det är ostridigt att det varken vid tidpunkten för beslutet om utdelning eller senare under år 2012 har funnits en avsikt att avyttra aktierna i Spotify. Varken beslutet om utdelning eller utfärdandet av reversen kan därför anses ha inneburit att investeraren hade möjlighet att disponera över beslutad interim dividend under år 2012.
Kammarrätten anser därför att han inte har kunnat disponera över beslutad interim dividend beskattningsåret 2012, utan först år 2017 då faktiska utbetalningar från bolaget skedde med anledning av skulden. Rätt beskattningstidpunkt är därför 2017. Överklagandet ska därmed avslås i denna del. (Blendow Lexnova)
