En kvinna måste flytta från sin hyresrätt efter att det kommit fram att hon och hennes pojkvän köpt en bostadsrätt för några år sedan.
Hovrätten tror inte på kvinnans påstående om att pojkvännen och deras gemensamma son bor i bostadsrätten medan kvinnan har sitt permanenta boende i hyresrätten.
Ett par, bestående av en 38-årig kvinna och en 37-årig man, hyr sedan oktober 2011 en enrumslägenhet i Stockholm. Hyresvärden sade upp avtalet till upphörande med motivering att paret dels saknar behov av lägenheten, dels har upplåtit den olovligen i andra hand. Förlängningstvisten hänsköts därefter till Hyres- och arrendenämnden i Stockholm.
Den 37-åriga mannen medgav att hyresrätten upphör för hans del. Hans flickvän, den 38-åriga kvinnan, motsatte sig dock att hyresavtalet ska upphöra gentemot henne.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Fick barn
Hyresvärden anförde bland annat att paret år 2016 införskaffade en bostadsrätt samt att paret och deras gemensamma son hade sin folkbokföring i bostadsrätten fram till uppsägningen. Det framfördes vidare att en annan kvinna varit folkbokförd i lägenheten vid tidpunkten för uppsägningen. Hyresvärden pekade även på att paret fått barn under år 2018, under den tid som den andra kvinnan var folkbokförd i lägenheten.
Kvinnan uppgav att hon har ett komplicerat förhållande med den 37-åriga mannen och att de därför inte kan bo tillsammans. Den andra kvinnan som varit folkbokförd i lägenheten påstods ha varit inneboende. Vidare berättade kvinnan att hon aldrig levt tillsammans med sitt barn, utan menade att sonen alltid bott med pappan i bostadsrätten.
Besvärande omständigheter
Hyresnämnden konstaterade att det finns flera besvärande omständigheter för den 38-åriga kvinnan som talar emot att hon bor i lägenheten. Det var dock genom utredningen i målet inte styrkt var hon hade sin folkbokföring vid tiden för uppsägningen, utan endast utrett att hon sedan år 2018 haft sin postadress till bostadsrätten.
Nämnden ansåg att det mest besvärande för kvinnan var att hon fått barn tillsammans med mannen samtidigt som den andra kvinnan var folkbokförd i lägenheten. Hyresnämnden ifrågasatte kvinnans uppgift om att hon aldrig bott tillsammans med sitt barn. Vid en sammantagen bedömning fann nämnden att det var styrkt att kvinnan har sitt boende i bostadsrätten och att hon därmed saknar behov av lägenheten.
Hyresavtalet skulle därför upphöra.
Kvinnan överklagade till Svea hovrätt, som ansluter sig till hyresnämndens bedömning.
Inte permanentbostad
Domstolen framhåller att det som hyresvärden framfört talar med styrka för att lägenheten inte utgör kvinnans permanenta bostad. Bland annat omständigheterna att paret förvärvade en bostadsrätt och att kvinnan ändrade sin postadress i samband med att en annan person folkbokfört sig i lägenheten. Vad kvinnan själv anfört ändrar inte rättens uppfattning. Det är därför visat att hon inte bor permanent i lägenheten och saknar skyddsvärt behov av den. Överklagandet ska därför avslås. Det saknas skäl att bevilja uppskov eftersom hon saknar skyddsvärt behov av lägenheten.
