Tidigare tillhörde Sverige de länder där det gick snabbast att få betalt för sina fakturor men denna bild har förändrats. En tredjedel av de svenska företagen betalar numera en del av sina fakturor för sent och en fjärdedel av betalningarna är försenade med tio dagar eller mer.
Ökat med tre dagar
De avtalade betalningstiderna har ökat med i genomsnitt tre dagar under de senaste tio åren. Samtidigt går utvecklingen i många europeiska länder åt helt motsatt håll.
Kartläggningen visar också att det är de stora företagen som driver utvecklingen mot längre avtalade betalningstider.
Den klart viktigaste förklaringen till de långa tiderna är enligt utredningen att stora företag kräver allt längre kredittider.
Många små och medelstora företag vittnar om påtryckningar från företag i dominerande ställning för att tvinga underleverantörer att gå med på långa betalningstider – utan dröjsmålsränta eller förseningsavgift.
Svårt ligga ute med pengar
För mindre företag kan förseningarna ha stor påverkan på både likviditet och lönsamhet men även öka administrationen. Detta får också konsekvenser för svenska företag när det gäller att kunna konkurrera i länder där man betalar sina fakturor i tid.
År 2013 införlivades EU-direktivet om ”bekämpande av sena betalningar” men utredningen konstaterar nu att det inte har blivit bättre efter det, snarare sämre.
Näringsminister Mikael Damberg är bekymrad över utvecklingen och ”avser att återkomma inom kort” med hur man ska lösa problemet.
