Högsta domstolen ska pröva huruvida ett överklagande i brottmål kan avslås mot bakgrund av den klagande parten inte har framställt ett preciserat ändringsyrkande.
Målet rör en 56-årig man som i slutet av förra året dömdes till 2 800 kronor i böter för en hastighetsöverträdelse.
Tingsrätten konstaterade i domen att Polisen genomfört en hastighetsmätning med lasermätare och att denna skett i enlighet med gällande föreskrifter. Samtliga kontroller av mätinstrumenten var också utförda och det stod klart att det var 56-åringen som framfört bilen med en hastighet av 59 km/h på en 40-väg.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Överklagade till hovrätten
56-åringen överklagade tingsrättens dom till hovrätten, som avslog överklagandet.
Enligt hovrätten hade 56-åringen inte angett den ändring i domen som yrkades och inte lämnat uppgifter om grunderna för överklagandet. Överklagandet ansåg därför vara så ofullständigt att ”det inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång i hovrätten”.
HD prövar målet
56-åringen överklagade dock beslutet att avslå hans överklagande till Högsta domstolen, som nu lämnat prövningstillstånd i frågan om ”förutsättningarna för att avvisa ett överklagande i brottmål med stöd av 51 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken när klaganden inte har framställt ett preciserat ändringsyrkande”.
