– Det som är nytt här är att det är så stort och så många inblandade. Men var för sig är de utbetalda beloppen ganska små vilket totalt sett ändå blir jättesummor. Det här borde ha lett större reaktioner än vad vi sett, säger Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, till Dagens Juridik.
Det har nu gått en vecka sedan P4 Stockholm avslöjade att landstinget de senaste fem åren köpt in konsulttjänster för över en miljard kronor. Den allra största summan har gått till ledarskapskonsulter för över 850 miljoner kronor som tillsammans med andra konsultkostnader inom exempelvis logistik, finansiella tjänster och säkerhet överstiger en miljard kronor.
50 miljoner från Nya Karolinska
Även sjukhuset Nya Karolinska Solna (NKS) har varit i fokus efter att P1-programmet Kaliber kunnat visa att NKS bara under 2016 gjort av med drygt 50 miljoner kronor på tjänster från firman Boston Consulting Group som fått i uppdrag att ”utforma och införa den värdebaserade vård” som ska bedrivas på sjukhuset.
Till detta kommer avslöjanden om att sjukhusdirektören på Karolinska, Melvin Samsom, hyrde in specialhjälp till sig själv för i genomsnitt 254 000 kronor i månaden. Totalt landade den kostnaden på närmare 1,4 miljoner kronor på drygt fem månader.
Slöseri är inte straffbart
Han pekar på att det inte finns några straffbestämmelser när det gäller slöseri. Det är helt enkelt inte straffbart att okontrollerat vräka ut allmänna medel till konsulter. Istället får man gå till paragraferna om grovt tjänstefel eller om man kan visa personlig vinning till paragraferna om grov trolöshet mot huvudman och grov förskingring.
– Men då måste man kunna nagla fast en person som handskats vårdslöst med pengarna eller som fattat beslut som gynnat en själv eller någon närstående. Man skulle också kunna tänka sig att en politiker beslutat och beställt det man har köpt in, säger Joakim Nergelius.
För många olika beslut
Men i fallet med landstingets miljardrullning är det svårt att se att någon annan har gynnats än de externa konsulterna. Inte heller de enskilda beloppen kommer upp i sådana nivåer att man kan tala om vårdslöshet.
– Det är alldeles för många tjänstemän inblandade för att kunna komma någonstans med en brottsutredning även om jag anser att det vore på sin plats att polis och åklagare visade ett större engagemang. Problemet är att det så många olika beslut med många personer inblandade och inte en enskild person som styrt detta. Det är också en stor verksamhet och det är ett problem i sig. Sedan måste man fråga sig vad det är för en kultur som utvecklats innanför väggarna där, säger Joakim Nergelius.
Företagsbot för statlig verksamhet
Han skulle gärna se att frågan om skydd för allmänna medel kunde lyftas i en ny grundlagsutredning .
– Det finns inget i grundlagarna som skyddar allmänna medel men man skulle kunna tänka sig en diskussion om detta. Ytterst är det dock en politisk fråga. Även reglerna om företagsbot borde kunna diskuteras. Kanske skulle man kunna tänka sig något liknande inom statlig verksamhet, även om det kan bli svårt att utforma.
