En aktiehandlare tvingas betala 50 000 kronor till Finansinspektionen efter vilseledande handel i bolaget Smoltek Nanotech Holding.
Finansinspektionen har yrkat att en aktiehandlare ska betala en sanktionsavgift om 70 000 kronor efter en aktiehandel den 23 och 25 juli 2018 i bolaget Smoltek Nanotech Holding.
Enligt FI har aktiehandlarens kurshöjande köp av små volymer förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien.
Aktiehandlaren har själv inte yttrat sig i tingsrätten avseende de påstådda överträdelserna. Under Finansinspektionens utredning yttrade han sig och anförde i huvudsak att han inte har haft någon avsikt att påverka kursen med sin handel i Smoltek och anser inte att hans aktivitet kan tolkas på det sättet.
Var väl insatt i företaget
Han har uppgett att Smoltek är ett företag som han var väl insatt i och förståelsen för deras teknik och potential gjorde att han bedömde deras aktie som otroligt köpvärd, även på nivåer som 90 kronor, om avsikten är att äga aktien på längre sikt. Han fann inte sin aktivitet som onormal under de omständigheter som vid tillfället rådde i Smolteks aktie, varken avseende pris, tid eller storleksmässigt.
Marknadsaktiviteten som rådde i aktiehandeln med Smoltek kan förklara hur affärer kan ha framträtt som föremål för misstanke. Freefloaten i Smoltek var mycket låg, endast 15 procent, och antalet aktier ute till försäljning var begränsad. Tillsammans med en låg värdering ledde det till att säljposter vid ett flertal tillfällen tog slut vilket skapade ett mycket brett handelsspann innan marknaden återhämtat sig och nya säljare infunnit sig. Köpare som tryckte på köpknappen för att gå in med en post i det skedet hamnade på priset som Avanzas banks köpformulär automatiskt fyllde i åt köparen, med priset av tillgängliga säljordrar. Detta bidrar sannolikt till volatiliteten i aktien.
Placeringshorisonten
Han har uppgett att hans placeringshorisont i Smoltek i huvudsak var långsiktig. Han ägde någon månad efter den aktuella händelsen närmare 3 000 aktier i företaget och avsåg att öka sitt innehav ytterligare. Hans placeringsstrategi var att köpa och sälja på alla nivåer vid olika tillfällen och med olika summor för att justera risk. Viss aktivitet kan ha varit av misstag på grund av tekniska missöden, eller den mänskliga faktorn som resulterar i att fel värden slås in, som att en nolla eller ett kommatecken uteblir eller adderas oavsiktligt. Sådana misstag rättas oftast till och ordern ändras eller tas bort om inget köp redan har gått igenom. Om detta kan ha skett i Smolteks aktie har han inget minne av men det kan inte uteslutas.
Med den vetskapen han besitter om Smolteks värde ställer han sig frågande till varför han ens skulle ha behövt trycka upp dess kurs på konstgjort sätt, då han vid samtliga köptillfällen och kursnivåer funnit aktien exceptionellt köpvärd och vidare uppgång oundviklig.
Finansinspektionen ansökte om stämning i målet den 20 april 2021. AA delgavs stämningsansökan den 17 maj 2021.
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten uppger i domen att det är utrett att det var aktiehandlaren som lade handelsordrarna. Av utredningen i målet framgår det att aktiehandlaren har gjort köp med flera små poster med ett nära tidsmässigt samband samtidigt som han i nära anslutning till köpen har haft större säljordrar i orderboken som lades med ett säljpris strax under den kurs köpordern gått till avslut med. Det framgår vidare att den sista köpordern avvek så kraftigt från senast betalda kurs att en intradagsauktion (s.k. Circuit Breaker) aktiverades och att köpordern efter avslut höjde ”senast betalt-kursen” med 11,4 procent.
”Det framstår enligt tingsrätten som klart att N.Ns handlande syftade till att höja kursen för att underlätta en försäljning på en högre nivå än det som följer av en normal och marknadsmässig efterfrågan i aktien. Det faktum att säljordrarna inte ledde till något avslut påverkar inte den bedömningen”.
Tingsrätten skriver att det därmed är utrett att aktiehandlaren har genomfört aktiviteter som har gett eller kan förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien. Han har därför överträtt förbudet mot marknadsmanipulation.
Sanktionsavgiften
Sanktionsavgiften för överträdelser i form av handel med små volymer som påverkar kursen utan att motsvara verklig förändring av tillgång och efterfrågan, ska som utgångspunkt bestämmas till mellan 40 000 och 140 000 kronor. En sanktionsavgift på 70 000 kronor utgör normalbelopp vid avsaknad av förmildrande eller försvårande omständigheter.
”Enligt tingsrätten bör N.Ns agerande betecknas som uppsåtligt, dvs. graden av personligt ansvar är hög. I övrigt saknas såväl försvårande som förmildrande omständigheter hänförliga till själva gärningen. Handläggningen hos Finansinspektionen har dock dragit ut på tiden och det dröjde närmare två år från överträdelsen till det att myndigheten utfärdade ett sanktionsföreläggande och därefter över ett år innan Finansinspektionen väckte talan vid Stockholms tingsrätt. Denna långa tidsutdräkt medför att sanktionsavgiften bör bestämmas till ett något lägre belopp än vad som annars skulle varit fallet. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att sanktionsavgiften bör bestämmas till 50 000 kr”, skriver domstolen.
