Svenskt Näringsliv anser att det saknas effektiva åtgärder i regeringens höstbudget som gör det lönsammare att gå från bidrag till arbete.
Även Lärarförbundet och branschorganisationen Drivkraft Sverige är missnöjda.
Svenskt Näringsliv konstaterar först och främst att det är positivt att regeringen i sitt budgetförslag går vidare med reformeringen av LAS och en förstärkt omställning. Men däremot saknas effektiva åtgärder som gör det lönsammare att gå från bidrag till arbete och som gör det enklare och billigare att anställa, menar Svenskt Nöringsliv.
– Familjeveckan, kortare karens i a-kassan och höjd nivå i sjukförsäkringen är exempel på åtgärder som tvärtom minskar arbetskraftsutbudet och drivkrafterna att arbeta, säger Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
– Vi står inför en dubbel utmaning. Samtidigt som utanförskapet och långtidsarbetslösheten är oacceptabelt högt har många företag mycket svårt att få tag på rätt kompetens. Tyvärr saknar budgeten ordentliga svar på dessa utmaningar, forsätter han.
Klimatomställningen
Vidare uppger han att det råder en stor osäkerhet om förutsättningarna för investeringar i en lång rad verksamheter som behövs för att klara klimatomställningen. Han menar att regeringen visar för lite förståelse för det i budgeten.
– Regeringen behöver vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa en fungerande elförsörjning och att underlätta tillståndsprocesserna, säger Jan-Olof Jacke.
Lärarförbundet
Lärarförbundet pekar å sin sida på att 1,3 miljarder kronor som regeringen väljer att satsa på skolan i den budgetproposition som överlämnades i dag bara är en bråkdel av vad som hade behövts.
– Kommunerna misslyckas redan i dag med att ta ansvar för skolans likvärdighet och kvalitet. Nu förvärras läget ytterligare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Enligt Lärarförbundets beräkningar hade skolan behövt satsningar på mellan 15 och 20 miljarder kronor för att hantera de utmaningar den står inför – både på grund av pandemin och på grund av den underfinansiering den dragits med länge.
Grundskolan kostar totalt sett cirka 150 miljarder kronor om året. Lärarförbundet menar att staten måste ta ett samlat ansvar för skolans finansiering, likvärdighet och kvalitet. Rejäla, långsiktiga resursförstärkningar måste till för att stoppa utvecklingen mot ett Skolsverige som dras isär, och där alla elever inte får samma chans att lyckas.
– Det är uppseendeväckande att i ett läge där reformutrymmet uppgår till 74 miljarder kronor, så satsas bara 1,3 miljarder kronor på den verksamhet där allt börjar och som är eftersatt redan i dag. Lärare och elever kan inte göra mer än vad de redan gör, men det kan verkligen politikerna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Även Lärarnas Riksförbund svarar snabbt på regeringens budget:
– Regeringen missar öppet mål med denna skolpolitiska tåfjutt. Rejäla satsningar på skolan och lärarna hade kunnat lösa många av dagens samhällsproblem. Och hindra morgondagens. Det är uppenbart att regeringen inte tagit till sig magnituden av det kunskapstapp som pandemin har förorsakat och insett vilka satsningar som nu är viktigare än någonsin, säger Åsa Fahlén ordförande Lärarnas Riksförbund.
Saknas ett realistiskt helhetsgrepp
Branschorganisationen Drivkraft Sverige kommenterar höstbudgeten och uppger att det bland klimatåtgärderna saknas ett realistiskt helhetsgrepp där klimatstyrningen omfattar flera energislag i samverkan.
Organisationen hänvisar till att 90 procent av landets bussar i kollektivtrafik kör i dag på förnybart. Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag, som understryker att elektrifieringen kommer att ta tid och att det krävs ökad användning av biodrivmedel för att nå klimatmålen.
– Vi välkomnar flera av regeringens reformer i höstbudgeten som utbyggnaden av laddinfrastrukturen. Men omställningen måste stå på flera ben och omfatta flera energislag, som varierar i betydelse under olika tidsperioder. Vi skulle gärna vilja se satsningar på hållbara, förnybara drivmedel som kan användas här och nu för att sänka utsläppen och som också i hög grad kommer att sänka utsläppen hos flyg och sjöfart och tunga vägtransporter, säger Johan G Andersson, VD Drivkraft Sverige.
Reduktionsplikten höjs
Ett teknikneutralt styrmedel för omställningen inom transportsektorn efterfrågas.
– Vid årsskiftet höjs reduktionsplikten. Vi kan inte se att regeringen har kommit med besked om vem som ska stå för notan. Det kan komma att bli en ödesfråga där glappet mellan stad och land riskerar att växa. Det är fortfarande få som har möjlighet att köpa elbil. Det är svårt och nästintill omöjligt att idag kunna förutsäga vilka tekniksprång som är möjliga på 10-30 års sikt, avslutar Johan G Andersson.
