Regeringen lägger fram nya förslag för att personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt ensamstående föräldrar ska få bättre ekonomi.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 flera satsningar för att stärka ekonomin för de personer som har sjukersättning och ensamstående föräldrar med barn i åldrarna sju till tio år.
Regeringen föreslår bland annat höjd garantinivå samt höjt bostadstillägg i sjukersättningen och aktivitetsersättningen.
Höjd garantinivå
Förslaget om höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen ska gälla från och med den 1 januari 2022. Den som har hel garantiersättning och har fyllt 30 år får idag 10 036 kronor före skatt i månaden i sjukersättning. Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp. Utgifterna för statens budget beräknas öka med drygt 1,5 miljarder kronor per år.
Regeringens förslag om höjt bostadstillägg innebär att bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kronor för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende. Därmed blir bostadskostnadstaket i bostadstillägget detsamma för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som för pensionärer. Utgifterna för statens budget beräknas öka med 550 miljoner kronor på helårsbasis.
Underhållstödet
Regeringen föreslår även att underhållsstödet för ensamstående föräldrar till barn som är 7 till 10 år ska höjas.
”För att stärka inkomsten för ensamstående föräldrar föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att det belopp som lämnas i fullt underhållsstöd till barn som är 7–10 år höjs med 150 kronor per månad. Det innebär att underhållsstödet uppgår till samma belopp som för barn i åldersgruppen 11–14 år, dvs. 1 823 kronor per månad. En höjning av underhållsstödet kommer särskilt ensamstående kvinnor med barn till del”, framgår det av ett pressmeddelande.
Det föreslås vidare att den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp ska omprövas när ett högre underhållsstöd ska lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 år i stället för 11 år. Det högre beloppet kommer att betalas ut för första gången i juli och avser underhållsstöd för augusti månad. Höjningen beräknas kosta 35 miljoner kronor år 2022, därefter 70 miljoner kronor årligen.
Stärkt rätt till assistans
Även åtgärder för stärkt rätt till assistans föreslås i budgeten för 2022.
”Fler barn ska också få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Därutöver ska patientsäkerheten vid sjukvårdande insatser säkras. Reformerna kommer att bygga på de förslag som lämnades i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. Enligt utredningens beräkningar kommer ytterligare cirka 2000 personer, varav ungefär 800 barn, få rätt till assistans till följd av dessa reformer.”, framgår det av pressmeddelandet
Utredningen föreslår att reformerna ska träda ikraft 2023.
Ökade anslag till försäkringskassan
Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt. Försäkringskassan föreslås få utökade medel för att hantera det ökade antalet ärenden. Försäkringskassan kommer att få ett höjt förvaltningsanslag med 18,8 miljoner 2023 och 86 miljoner när reformerna fått fullt genomslag för att hantera det ökade antalet ärenden.
Försäkringskassan kommer även att få ökade resurser för att hantera förstärkningar inom sjukförsäkringens områden, bland annat för administrativa kostnader som beräknas öka till följd av förslagen. Därför föreslår regeringen att Försäkringskassan tillförs 45 miljoner kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget öka med 9 miljoner kronor för detta ändamål.
