Louise Frogner, universitetsadjunkt inom Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, har i sin avhandling undersökt hur beteendeproblem som till exempel trots, regelbrott och aggressivt beteende utvecklas i tidig barndom och vilken roll olika personlighetsdrag hos barnet spelar för dess utveckling.
Tidigare forskning
Hittills är det främst beteendeproblem i kombination med empatibrist och det man kallar ett ”flackt känsloliv” som forskningen tittat på för att identifiera grupper av barn med allvarliga beteendeproblem.
Grandiositet och lögner
I sin forskning har Louise Frogner vägt in fler personlighetsdrag som hon menar också skulle kunna ha betydelse.
Hon har förutom empatibrist och flackt känsloliv också studerat förekomsten av grandiositet och lögnaktigt beteende, impulsivitet och ett stort behov av stimulans och förändring.
– Fram till nu har det varit störst fokus på om man har empatibrist och svårt att känna skuld och ånger. Jag har sett att det inte är den gruppen som löper störst risk för beteendeproblem över tid, utan det är de som har en kombination av alla personlighetsdrag vi undersökt.
Fler personlighetsdrag
Enligt Louise Frogner forskning måste fler personlighetsdrag vägas in för att kunna upptäcka vilka barn som behöver hjälp.
– Barn med beteendeproblem och flera avvikande personlighetsdrag kan som vuxna riskerar att hamna i utanförskap av olika slag, som kriminalitet, drogmissbruk, få psykiska besvär eller helt enkelt ha svårt att passa in.
Cirka hälften av dem som uppvisar beteendeproblem i barndomen gör det också senare i livet enligt Louise Frogner.
– Vissa kombinationer innebär en större risk att senare få problem. Det är därför viktigt att identifiera dem med ökad risk, för att kunna rikta insatser på ett optimalt sätt, säger Louise Frogner.
