Finansinspektionen får rätt i Stockholms tingsrätt. En aktiehandlare som försökte trycka upp kursen innan försäljning döms för marknadsmissbruk och tvingas betala 60 000 kronor i sanktionsavgift.
Aktiehandlaren bestraffades först med ett sanktionsföreläggande från Finansinspektionen som beslutat att han skulle betala 70 000 kronor i sanktionsavgift på grund av marknadsmissbruk i aktien EQL Pharma. Aktiehandlaren, som erkände handeln som sådan, godkände inte boten utan ansåg att den var alldeles för hög. FI skickade därmed in en stämning till Stockholms tingsrätt som nu kommit med besked.
Enligt Finansinspektionen har handeln gett eller kan förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien EQL Pharma. Aktiehandlaren har först sålt 5 500 EQL-aktier för 12 kronor styck. Han har kort därefter lagt en köporder på en betydligt mindre post, som lett till avslut avseende 45 aktier på 13 kronor styck samt 35 aktier på 12,25 kronor styck. Därefter har han försökt att sälja 5 000 aktier för 13 kronor styck. Ordern har gått till delavslut.
Sett andra aktörer handla på detta sätt
Aktiehandlaren har å sin sida förklarat att han har sett att andra aktörer på börsen handlar på detta sätt. Han visste inte att det var olagligt. Meningen med handeln var att höja kursen på EQL-aktien för att kunna sälja till ett högre pris. Han anser inte att det är rimligt att han ska betala en sanktionsavgift på 70 000 kronor för överträdelsen.
Enligt tingsrättens bedömning är den relevanta tidpunkten Finansinspektionens sanktionsföreläggande. I målet är det klarlagt att aktiehandlaren begick överträdelsen den 29 november 2018 och att han delgavs FI:s sanktionsföreläggande den 4 november 2020. Detta betyder att preskription inte har inträtt och att ett ingripande mot aktiehandlaren kan ske.
Inte ursäktligt
Tingsrätten noterar att aktiehandlaren har erkänt att han utfört de aktuella transaktionerna och att det är bevisat att handeln i EQL-aktien gjorde att priset för aktien steg. Aktiehandlaren har dessutom bekräftat att detta var syftet med handeln.
”Det har inte framkommit något som tyder på att handeln styrdes av några andra kommersiella intressen än just att höja kursen på aktien. Att inte känna till att en viss företeelse är straffbar är som huvudregel inte ursäktligt. Att N.N inte visst att handeln var olaglig har därför ingen betydelse i sammanhanget.
N.N har gjort sig skyldig till marknadsmissbruk. Överträdelsen kan inte betraktas som ringa eller ursäktlig. Han ska därför betala en sanktionsavgift”, skriver tingsrätten.
Sanktionsavgiften
Enligt tingsrätten ska sanktionsavgiften som huvudregel bestämmas till 70 000 kronor. Enligt Tingsrätten har det inte framkommit några sådana förmildrande omständigheter enligt kompletteringslagen som gör att avgiften ska sättas under detta belopp.
”Tingsrätten finner emellertid att handläggningen vid Finansinpektionen har dragit ut på tiden. Vid sådan långsam handläggning kan en nedsättning av sanktionsavgiften bli aktuell. Det saknas emellertid vägledande avgörande i frågan hur sanktionsnedsättningen närmare bör ske”, skriver tingsrätten.
Det framgår att det tog cirka 1 år och 10 månader för FI att utfärda ett sanktionsföreläggande mot aktiehandlaren efter det att han svarat på FI:s
underrättelse.
”Detta kan inte anses vara en rimlig tid, bl.a. med utgångspunkt i att överträdelsen hade preskriberats om Finansinspektionen väntat ytterligare någon månad med att delge N.N sanktionsföreläggandet. Finansinspektionens handläggning innehåller en klar inaktivitetsperiod på cirka ett år. Med hänsyn härtill anser tingsrätten att sanktionsavgiften bör sättas ned med 10 000 kr. Sanktionsavgiften bestäms slutligt till 60 000 kr”, avslutar tingsrätten.
