Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat polisens underrättelseverksamhet som gäller misstänkt grov organiserad brottslighet eller inhemsk extremism.
Det nämnden har tittat närmare på är polisens hantering av personuppgifer för personer som inte är misstänkta för brott eller som är misstänkta för andra brott än det som undersöks av polisen, så kallad ”misstankemärkning”.
Bristande integritetskydd
Nämnden konstaterar att polisen varken är tydlig eller konsekvent med hur man hanterar dessa känsliga personuppgifter och att dessa personer inte får det intergitetsskydd som polisdatalagen ska ge dem.
Nämnden framhåller att om personen inte är misstänkt för brott ska det alltid framgå. Om det inte framgår måste det lämnas en upplysning om detta.
Nämnden anser att det är ”angeläget att Polismyndigheten slutför det pågående arbetet med en nationell handbok för personuppgiftsbehandling i underrättelseverksamheten”.
Rollänkar visar misstänkta
I polisens datasystem kan personer kopplas ihop med andra personer eller med olika underrättelseuppslag. Polisen använder sig av så kallade rollänkar för att markera vem som är misstänkt. Ofta beskrivs även olika personers relation till varandra, till exempel att de är makar, syskon eller brottskamrater.
Inte konsekvent
Genom att en person saknar en rollänk anser polisen att man visar att en person inte är misstänkt. Men polisen uppger själva att rollänkar inte används ”på ett fullt ut konsekvent sätt”, något som nämnden är kritisk till.
Nämnden framhåller också att det av integritetsskyddsskäl även tydligt bör framgå när misstanken inte gäller den allvarliga brottsliga verksamhet som undersöks av polisen.
Nya strängare regler
Nämnden pekar också på att ett nytt EU-direktiv om behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet ska genomföras i svensk rätt senast i maj 2018.
Nämnden konstaterar att det nya direktivet ställer högre krav än vad polisdatalagen gör när det gäller anledningen till att uppgifter om en person behandlas.
