Det har skett ett trendbrott. Efter flera års nedgång ökade antalet anmälningar om butiksrån förra året, enligt SR Ekot.
En förklaring till att antalet anmälningar om butiksrån ökade förra året uppges vara så kallade motvärnsrån – där tjuven tar varor istället för pengar, och sätter sig till motvärn när den ertappas.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Ökade till 554 stycken
Ökningen av anmälningar av butiksrån kommer efter flera års nedgång, enligt SR Ekot som hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. 2016 handlade det till exempel om drygt 800 stycken i hela landet, tre år senare, 2019, var antalet knappt 500. Under fjolåret ökade dock anmälningarna till 554 stycken.
Främst i storstäder
Ökningen har främst skett i storstäder.
– I takt med att kontanterna används allt mindre så har också butikerna blivit mindre attraktiva att råna på pengar. Och vi ser en ökning av stölder och en ökning av den här typen av rån där man försöker få med sig varor istället för kontanter, säger Per Geijer till SR Ekot.
