En sambo går miste om ett legat på en halv miljon kronor. Testatorns barn lyckades i tingsrätten visa att vittnena inte var medvetna om att handlingen de bevittnade var ett testamente.
Testatorn avled den i april 2020 och efterlämnade tre döttrar. Han hade ett drygt halvår innan detta, den 13 september 2019, upprättat ett testamente som bevittnades av ett grannpar.
Döttrarnas far hade under sina sista levnadsår en relation med svaranden i målet. Av testamentet följde bland annat att denna kvinna skulle erhålla ett legat om 500 000 kronor. Tvisten i målet kom att röra giltigheten av testamentet daterat den 13 september 2019.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
Hävdade att kraven inte var uppfyllda
Testatorns döttrar hävdade att testamentet inte uppfyllde formkraven i ärvdabalken med hänsyn till att de två testamentsvittnena inte visste att det var ett testamente de bevittnade. Testamentet skulle därför anses ogiltigt. Påståendet vann också stöd av vad vittnena själva berättat, nämligen att de inte visste att de skrev under ett testamente vilket är ett krav även om man inte behöver ta del av innehållet.
Stockholms tingsrätt konstaterade att det vid tvister angående giltigheten av testamente, som huvudregel, är testamentstagaren som har bevisbördan för att formkraven är uppfyllda. I ärvdabalken finns dock en bevislättnadsregel som gäller när det – som i det här fallet – finns en så kallad vittnesmening i vilken det intygas att testamentets upprättande har gått till på det sätt som sägs.
Visste inte vad de bevittnade
Tingsrätten framhöll som avgörande för bedömningen vad som framkommit om testamentsvittnenas kännedom om att handlingen var ett testamente. Grannarna har båda berättat på ett klart och sakligt vis om hur det har gått till när de bevittnade sin grannes testamente. De har på ett tydligt sätt redogjort för vad de kunde utläsa från handlingen samt anledningen till att de inte frågade testatorn om vad det var för handling de bevittnade.
Tingsrätten finner framförallt att en av grannarna har redogjort för händelseförloppet och hennes kännedom om handlingen på ett utförligt sätt. Att de inte minns alla detaljer framstår som naturligt och rimligt med beaktande av det snabba händelseförloppet och att testatorn inte var en för dem nära bekant.
Uppgiften om att de först efter ett samtal med två av mannens döttrar fick veta att de hade bevittnat ett testamente stöds av de uppgifter som döttrarna har lämnat. Grannparet har inte något egenintresse i den sak målet gäller. De framstår som trovärdiga och deras uppgifter tillförlitliga. Tingsrätten finner inga skäl att ifrågasätta deras uppgifter.
Testamentet ogillas
Vid en bedömning av den samlade utredningen i målet finner tingsrätten att det är klarlagt att vittnena inte var medvetna om att handlingen de bevittnade var ett testamente och att formkraven i ärvdabalken därmed inte var uppfyllda.
Döttrarna har därmed visat att det förelegat sådana omständigheter som gör det sannolikt att formkraven inte är uppfyllda.
Testamentet ska därför förklaras ogiltigt på denna grund och käromålet vinner därmed bifall. (Blendow Lexnova)
