Två olika grupper av män hade i september 2016 stämt träff i Visby för att l”ösa en dispyt”. En av männen hamnade i slutändan på sjukhus med skador från åtta knivhugg – varav några träffat halsen. Knivsåren var dock inte särskilt djupa och mannen kunde skrivas ut samma kväll.
Mannen uppgav senare att en 21-årig man oprovocerat hade kommit fram och huggit honom med en kniv. De båda männen ska sedan ha ramlat ner på marken med 21-åringen underst. 21-åringens bror ska då ha givit den andra mannen ett antal sparkar, bland annat mot halsen.
”Jag var inte där”
21-åringen hävdade i Gotlands tingsrätt att han inte ens hade befunnit sig på brottsplatsen. 21-åringens bror påstod att det i och för sig hade varit lite tumult på platsen men att han inte hade sparkat någon.
Tingsrätten gjorde bedömningen att målsägandens historia var trovärdig till skillnad från de båda brödernas. Han berättelse stöddes dels av ett utförligt vittnesmål av en av hans vänner, dels av spridda uppgifter från brödernas vänner – och av en upphittad kniv med DNA-spår.
Enligt tingsrätten kunde det dock bara styrkas att 21-åringens bror hade utdelat en spark.
Hade uttalat dödshot
När det gällde knivhuggen ansåg tingsrätten att det endast hade varit en tillfällighet att skadorna inte hade blivit livshotande med tanke på att flera av huggen de facto hade träffat halsen.
Tillvägagångssättet med kniven och det faktum att mannen hade uppgett att 21-åringen hade uttalat dödshotelser gjorde att tingsrätten kom fram till att 21-åringen hade haft uppsåt att döda mannen.
21-åringen dömdes därför till åtta års fängelse för mordförsök och hans bror till ett år och tre månaders fängelse för bland annat grov misshandel.
Domen överklagades av bröderna till Svea hovrätt som nu fastställer domen för grov misshandel.
Inget likgilighetsuppsåt
När det gäller 21-åringen hade han ändrat sitt yrkande i hovrätten och medgett att han i och för sig befunnit sig på platsen men att han utdelat knivhuggen i nödvärn.
Hovrätten avfärdar 21-åringens nya förklaring om nödvärn men anser däremot inte att det är bevisat han verkligen hade uppsåt att döda sitt offer – trots att det fastslås att han måste ha insett att knivhuggen hade inneburit en konkret fara för mannens liv.
Med hänvisning till praxis pekar hovrätten på att gärningsmannen måste ha haft insikt om att det skulle vara ”en mycket hög sannolikhet” för att offret skulle dö för att ett så kallat likgiltighetsuppsåt ska föreligga.
Någon sådan insikt hos 21-åringen är enligt hovrätten inte styrkt – bland annat på grund av att kniven varit liten och såren inte särskilt djupa.
21-åringen döms istället för grov misshandel till tre års fängelse.
Ludvig Wiklander