Säkerhetspolisen ansåg att en 38-årig man skulle underkastas anmälningsplikt fem dagar i veckan.
Tingsrätten menade att det fanns en risk för att mannen, som är del av den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, kunde begå terrorbrott men sa nej då Säpo borde ha gjort ansökan tidigare. Hovrätten anser dock att detta saknar betydelse och säger ja till Säpos begäran.
Säkerhetspolisen, Säpo, yrkade vid Stockholms tingsrätt att en 38-årig man skulle ställas under anmälningsplikt fem dagar i veckan samt att Säpo, tillsammans med Polismyndigheten, skulle ges i uppdrag att utforma villkoren för anmälningsplikten.
I första hand yrkades att anmälningsplikten skulle gälla under tre år och i andra hand till den 4 april 2022.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Avslog Säpos begäran
Tingsrätten påpekade att Migrationsverket under vissa förutsättningar får besluta om anmälningsplikt för den som utvisats med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll. Ett sådant beslut gäller i längst tre år från utvisningsbeslutet. Tingsrätten får dock under vissa andra förutsättningar besluta om anmälningsplikt även för tid efter treårsfristen. Det var alltså ett sådant beslut som var föremål för rättens prövning i målet med den 38-årige mannen.
Säpo förde fram omständigheter som talade för att 38-åringen är en del av den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, vilket i sin tur talar för att risk finns för att mannen begår eller medverkar till terroristbrott.
Domstolen anmärkte dock att mannen varit villkorligt frigiven sedan 25 maj 2018, utan att Säpo då väckte frågan om anmälningsplikt. På grund av detta ansågs inte förutsättningar föreligga för att besluta om anmälningsplikt.
Säpo överklagade dock beslutet till Svea hovrätt som gör en annan bedömning.
Finns risk att brott begås
Hovrätten instämmer med underinstansens bedömning att det finns en risk för att 38-åringen begår eller medverkar till sådan brottslighet att det finns förutsättningar att ålägga honom anmälningsplikt.
Det förhållandet att Säpo inte tidigare ansökte om att 38-åringen ska åläggas anmälningsplikt eller fört fram någon annan omständighet som visar på risken för att risken för terroristbrott har ökat å mannens sida, förändrar enligt hovrätten inte den bedömningen. Mot bland annat den bakgrunden rivs därför tingsrättens beslut upp och Säpos ansökan om anmälningsplikt bifalls. (Blendow Lexnova)
