En beställare begår avtalsbrott om den köper tjänster från någon annan än den konsult som de ingått ramavtal med.
Det slår Högsta domstolen fast och ger en reklambyrå rätt mot en institution inom Nordiska ministerrådets social- och hälsosektor.
Nordens Välfärdscenter är en institution inom Nordiska ministerrådets social- och hälsosektor. Centret höll i en upphandling i vilken de agerade som om de var en upphandlande enhet i lagen om offentlig upphandling, LOU.
Upphandlingen gällde produktionstjänster med fullserviceerbjudanden inom områdena ’information’, ’varumärke’ och ’integrerad kommunikation’. Efter att en reklambyrå vunnit upphandlingen ingicks ett ramavtal för perioden den 5 maj 2014 till och med den 30 april 2018.
Reklambyrån kom sedan att väcka talan mot centret eftersom man ansåg att centret, i strid med ramavtalet, köpt och låtit andra aktörer utföra tjänster som avtalet omfattar.
Tingsrätten ansåg att övervägande skäl talade för reklambyråns uppfattning. Ramavtalet ansågs alltså vara exklusivt och bolaget gavs en ensamrätt att vid behov utföra de tjänster som avtalet avsåg när dessa behov uppstod.
Domen överklagades av centret till Svea hovrätt, som gjorde en anan bedömning och ansåg att att ramavtalet inte gav någon ensamrätt för reklambyrån.
Oenig HD: Ramavtalet innebär ensamrätt
Nu har Högsta domstolen prövat frågan om ramavtalet innebär en ensamrätt för reklambyrån i den meningen att det utgör ett avtalsbrott om centret köper sådana tjänster som avtalet omfattar från någon annan.
HD pekar i sitt avgörande på att ramavtalet innebär långtgående åtaganden för reklambyrån. Det handlar bland annat om att ständigt vara redo att lämna offerter på uppdrag, hålla sin leveranskapacitet intakt och alltid prioritera centret högt.
Om centret skulle vända sig till andra leverantörer skulle ramavtalet, enligt HD, ”helt sakna värde” för reklambyrån och ”enbart innebära kostsamma åtaganden i form av bland annat beredskap för att kunna leverera enligt avtalet”.
Sammanfattningsvis slår Högsta domstolen fast att ramavtalet innebär en ensamrätt för reklambyrån på så sätt att centret begår ett avtalsbrott om de köper liknande tjänster från någon annan. Hur långt den ensamrätten sträcker sig är dock oklar, enligt HD – utan att besvara frågan.
Två justitieråd var dock skiljaktiga och ville fastställa hovrättens beslut.
