En 16-åring frias från misshandel på en annan pojke utanför en bensinstation.
Tumult mellan pojkarna uppstod efter att pojken uppfattat 16-åringens spottande på marken framför honom som provokativ. Tingsrätten ansåg att 16-åringen hade nödvärnsrätt medan hovrätten friar redan på den grunden att ord står mot ord om vad som egentligen hände.
En 16-årig pojke gick in på en bensinmacks stationsområde i Årjäng tillsammans med tre kompisar. På området befann sig redan målsäganden och några andra personer i samma krets med sina A-traktorer.
När 16-åringen och hans kompisar gick förbi det andra gänget spottade 16-åringen på marken nära pojken. Pojken uppfattade det som att det var riktat mot honom och när 16-åringen och hans kompisar hade varit inne på bensinmacken och kom tillbaka samma väg uppstod bråk.
Bedömdes ha haft nödvärnsrätt
Genom vittnesuppgifterna var det för Värmlands tingsrätt uppenbart att tumultet hade uppstått då 16-åringen skulle ställas till svars av pojken för den kränkande spottningen. Båda framstod också ha varit förbereda för konfrontation. 16-åringen invände och menade att det var pojken som hade angripit honom först. Domstolen ansåg inte att bevisningen mot detta påstående höll för att lämna uppgifterna utan avseende.
Sammantaget hade alltså 16-åringen nödvärnsrätt när han bemötte pojken med våld. Även om pojken som konsekvens av konfrontationen senare fick blod i urinen, var våldet från 16-åringens sida mycket kortvarigt och medförde inte annat än lindrigare skador för pojken. Det våld han svarade med var därmed inte uppenbart oförsvarligt, bedömde rätten och friade 16-åringen från misshandel med hänvisning till nödvärnsrätten.
En nämndeman ville fria 16-åringen redan på den grunden att ord stod mot ord beträffande våldet som sådant. De övriga två nämndemännen ville döma 16-åringen då de menade att våldet varit uppenbart oförsvarligt.
Hovrätten: Oklart vad som hänt
Hovrätten för Västra Sverige går nu på den ena nämndemannens linje och konstaterar att 16-åringen och pojken lämnat motstridiga uppgifter om vad som utspelade sig. Vittnena har haft dåliga minnesbilder om händelsen och har i viss mån lämnat olika uppgifter beträffande händelseförloppet och våldet. Samtidigt ger ett annat vittne stöd åt 16-åringens berättelse.
Mot bakgrund av detta frias 16-åringen redan på den grunden att åklagaren inte lyckats bevisa att han över huvud taget begått den åtalade gärningen. (Blendow Lexnova)
