En man döms för att ha lurat till sig ett lån på 150 000 kronor med falska lönespecifikationer.
Två syskon som tagit emot pengarna – först brodern och senare systern efter överföring från brodern – frias dock i hovrätten.
Då syskonen gjort många legala överföringar sinsemellan har de illegala pengarna sammanblandats. Uppsåt till brott är därmed inte styrkt.
En 21-årig man åtalades vid Nyköpings tingsrätt för grovt bedrägeri genom brukande av falsk urkund. Enligt åklagaren hade mannen vilselett Svea Ekonomi att betala ut 150 000 kronor till en kvinna i lån. Till grund för låneansökan låg kvinnans namn och falska lönespecifikationer, där det angavs att kvinnan arbetade på Scania trots att så inte var fallet.
Av dessa pengar hade två syskon – en 31-årig kvinna och en 30-årig man – tagit emot 75 000 respektive 71 000 kronor och förvarat dem på sina bankkonton. Syftet var, enligt åklagaren, att dölja att pengarna kom från brott.
Signerat låneansökan med bank-id
Genom chattkonversationer mellan den 21-årige mannen och en annan person var det tydligt att 21-åringen hade lurat kvinnan att gå med att signera låneansökan med sitt eget bank-id. Det som 21-åringen berättade om att kvinnan var med på det brottsliga upplägget förändrade inte den bedömningen. Mannen dömdes därför för grovt bedrägeri, bedrägeri och narkotikabrott till tio månaders fängelse.
Syskonen menade å sin sida att de inte hade någon aning om 21-åringens bedrägerier. 21-åringen hade sagt att han hade en skuld till 30-åringen och att de överförda pengarna kom från en spelvinst samt från lån av vänner. Den 31-åriga kvinnan uppgav att den del av pengarna som kommit in på hennes konto hade kommit från hennes bror, och att det rört sig om att någon var skyldig honom pengar.
Tingsrätten ansåg dock inte att dessa förklaringar höll och dömde syskonen för penningtvättsbrott. 30-åringen dömdes till två månaders fängelse medan den 31-åriga kvinnan dömdes till villkorlig dom och dagsböter. 21-åringen ålades även betala bland annat 150 000 kronor i skadestånd till Svea Ekonomi, varav 75 000 kronor solidariskt med 31-åringen och 37 5000 solidariskt med 30-åringen.
Båda syskonen frias
Domen kom sedan att överklagas till Svea hovrätt, som inte gör någon annan bedömning beträffande 21-åringen.
Vad gäller den 31-åriga kvinnan konstaterar hovrätten att det är visat att någon loggat in på kvinnans dator som också använts för att skicka de falska handlingarna till 21-åringen. Någon ytterligare bevisning för att kvinnan gjorde detta, annat än att datorn som användes påträffades i hennes rum, finns dock inte. Dessutom skedde den aktiviteten flera veckor efter att mejlet skickats till 21-åringen.
Sammantaget är det därför inte styrkt att hon haft vetskap om 21-åringens bedrägeribrottslighet. Även om det är klarlagt att hon förvarade pengar för sin brors räkning är det inte heller styrkt att kvinnan varit likgiltig i förhållande till att pengarna härrörde från brott.
Beträffande den 30-årige brodern kan det enligt hovrätten inte göras någon direkt koppling mellan brottspengarna och överföringar som har skett från systern. Det har skett en sammanblandning av såväl legala som illegala medel på mannens konton. Kvinnan har nämligen både före och efter brottet fört över pengar till sin bror i mindre poster vid ett stort antal tillfällen.
Sammantaget är 30-åringens invändning att han under sin utlandsvistelse levt med sin spelvinst, inte motbevisad. Även brodern frikänns därför. (Blendow Lexnova)
