En granskning av Eskilstuna åklagarkammare visade på ”omfattande och synnerligen allvarliga brister” i hanteringen av hemliga tvångsmedel.
I ett beslut riktar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden svidande kritik mot både kammaren och kammarchefen.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens granskning omfattade samtliga tvångsmedelsärenden som inletts vid åklagarkammaren i Eskilstuna under 2018 fram till och med september 2019.
När granskningen avslutats kunde nämnden konstatera ”omfattande och synnerligen allvarliga brister” i åklagarnas hantering av hemliga tvångsmedel.
Det rörde sig bland annat om två ärenden där åklagare ansökt – och beviljats -tillstånd till hemlig övervakning utan att det funnits lagstöd för detta. I det ena ärendet var brottet inte tillräckligt allvarligt och i det andra saknades ”rättsliga förutsättningar” att rikta övervakningen mot den person som innehade det aktuella telefonnumret.
Åklagarna saknade kunskap och erfarenhet
I sitt beslut konstaterar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att ”den lagstridiga tvångsmedelsanvändningen har inneburit obefogat intrång i enskildas integritet vilket är mycket allvarligt”. Vidare slås fast att flertalet personer som varit föremål för hemliga tvångsmedel informerats av detta först efter att åtal väckts. Nämnden lyfter särskilt ett ärende där material dessutom förstörts innan laga kraft – ”vilket gjort det omöjligt för den misstänkte att åberopa materialet till sitt försvar”.
Kammarchefen har till nämnden uppgett att bristerna, bland annat, uppstått till följd av hög arbetsbelastning och införandet av ett nytt verksamhetssystem, vilket har tagit tid för medarbetarna att lära sig. Dessutom har kammarchefen hänvisat till ett ”generationsskifte på den enhet hos Polisen som hanterar hemliga tvångsmedel”.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är dock av uppfattningen att flertalet åklagare vid kammaren lidit brist på både kunskap och erfarenhet och att ansvaret för oordningen också vilar på kammarchefen.
