Det ökade behovet gäller i första hand skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst och kollektivtrafik, konstaterar Statskontoret i en granskning av kommunernas kostnader.
Befolkningen växer snabbt
Sveriges befolkning har ökat relativt snabbt under de senaste tio åren och personer som är födda utomlands svarar för drygt 60 procent av ökningen. Under åren 2006 till 2015 bosatte sig knappt 264 000 personer i Sverige som antingen var flyktingar eller anhöriga till flyktingar.
Statskontoret pekar också på att en ökad invandring påverkar ålderssammansättningen i befolkningen.
Under de kommande tio åren prognosticerar SCB att den genomsnittliga ökningstakten i befolkningen kommer att öka ytterligare och uppgå till 1,2 procent per år.
Underskott på 50 miljarder
Riksrevisionen konstaterade nyligen att ”regeringen underskattar de offentliga utgifterna” och konstaterade att regeringens budgetproposition och prognos för de kommande fyra åren har ett underskott för vård, skola och omsorg på 50 miljarder kronor (se bland annat Dagens Juridik 2017-01-18). Detta på grund av just befolkningsökningen och förändringen av åldersfördelningen.
Stora skillnader
Statskontoret har undersökt vad som händer när kostnaderna landar ute hos kommunerna.
Statskontoret konstaterar att det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många flyktingar som de har tagit emot och att kommunerna inte kompenseras.
Statskontoret skriver att ”skillnaderna i strukturella kostnader mellan kommunerna kan ha ökat på ett sätt som inte kompenseras i den kommunala kostnadsutjämningen i tillräckligt hög grad”.
I granskningen konstateras också att ”de statsbidrag som staten betalar ut till den kommunala sektorn påverkar kostnadsutjämningen bland annat genom att statsbidragen betalas ut i efterhand”.
Saknas uppgifter
Statskontoret pekar även på att det saknas uppgifter om hur kostnader för asylsökande och nyanlända är fördelade på olika områden.
I den officiella kostnadsstatistiken för kommunerna redovisas en klumpsumma för flyktingmottagande men utan att skolkostnader är inräknade.
För landstingen finns inga officiella uppgifter. Det går inte heller att dela upp kostnadsstatistiken för den kommunala sektorn i verksamhetskostnader på olika målgrupper, skriver Statskontoret.
Man vill därför bland annat att åtta delmodeller ska uppdateras på grund av ökad flyktinginvandring för att fånga upp kostnadsskillnaderna. Man vill också åtgärda den tidsmässiga eftersläpningen som påverkar kostnadsutjämningen.
Andra länder
Rapporten innehåller även en internationell översikt som visar att det finns andra europeiska länder än Sverige som har utjämning av kostnader för flyktinginvandring – Danmark, Norge, Finland och Schweiz.
Utjämningssystemen skiljer sig enligt Statskontoret åt genom vilka kostnader eller intäkter de jämnar ut för och även i hur systemen jämnar ut kostnaderna eller intäkterna.
Unga invånare
Kostnadsutjämningen kan utgå från antingen uppskattade opåverkbara kostnader (i Sverige, standardkostnad) eller från faktiska kostnader.
Till exempel utjämnar det finska systemet för de faktiska merkostnaderna som beräknas uppstå för kommuner med många invånare som talar främmande språk.
Det norska systemet utjämnar däremot för de opåverkbara kostnaderna som beräknas uppstå för kommuner som har många unga invånare som inte är födda i Skandinavien.
Olika länder väljer också att jämna ut för olika offentliga verksamheter. Till exempel utjämnar det svenska mellankommunala systemet för tio olika kostnadsslag eller verksamheter, bland annat för äldreomsorg.
Det finska systemet utjämnar däremot för kostnaderna för bland annat hälso- och sjukvård samt för bibliotek.
Antal asylsökande
Enligt Statskontorets genomgång sökte 39 445 personer asyl i Schweiz under 2015. I Norge var motsvarande siffra 31 110 personer. Antalet personer som sökte asyl i Finland för år 2015 var 32 345 personer och i Danmark 20 365 personer.
I Sverige sökte knappt 163 000 personer asyl under 2015 och nära 53 000 personer fick uppehållstillstånd av flyktingskäl.
