Den 54-årige mannen åtalades vid Värmlands tingsrätt för att ha tagit tag i sin dotters underarmar, tryckt henne mot en diskbänk och slagit henne i magen med ett knytnävsslag.
Mannen åtalades dessutom för övergrepp i rättssak. Enligt åtalet hade han angripit dotterns mamma via SMS och telefonsamtal för att hon hade medverkat i ett polisförhör. Mannen ville att mamman skulle ändra sina lämnade uppgifter och hotade med att sprida ut att hon var en ”hora” om hon inte gjorde det.
Erkände samtal och SMS
Tingsrätten ansåg inledningsvis att åtalspunkten för misshandeln och ofredande mot dottern var styrkt. mannen dömdes till villkorlig dom med 75 timmar samhällstjänst för detta och 11 000 kronor i skadestånd till dottern.
När det gällde åtalet för övergrepp i rättssak erkände mannen att han i och för sig hade ringt samtalen och skickat de SMS som åklagaren påstod. Enligt honom handlade det dock inte om att han försökte påverka kvinnan när det gällde hennes uppgifter om hans brott – utan för att hon oriktigt hade sagt att han är alkoholiserad.
Enligt tingsrätten framgick detta även av utredningen och domstolen gick därför på mannens linje och friade honom från den åtalspunkten.
Åklagaren överklagade domen till Hovrätten för Västra Sverige som nu, i likhet med tingsrätten, anser att det är bevisat att mannen har ringt telefonsamtalen och skickat SMS:en enligt åtalet.
Brydde sig inte om själva brottet
Hovrätten ställer sig dock frågan om alla uppgifter som lämnas i ett sådant här sammanhang verkligen kan omfattas av bestämmelsen om övergrepp i rättssak.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Den uppgift som X (den tilltalade) ville att MÄ (kvinnan) skulle ta tillbaka avsåg vad hon sagt om hans alkoholvanor. Av utredningen, framförallt de inspelade samtalen, framgår att X var väldigt tydlig men att de uppgifter som MÄ lämnat om själva händelsen brydde han sig inte om.”
Ingen praxis, inga förarbeten
Hovrätten konstaterar att syftet med bestämmelsen om övergrepp i rättssak är att tillgodose det allmänna intresset av att uppgifter som lämnas vid till exempel förhör vid myndighet eller domstol ”inte otillbörligen påverkas”.
Hovrätten skriver:
”Enligt hovrättens mening är det tveksamt om ovan angivna intresse ska avse alla uppgifter som nämns i ett förhör. Hovrätten har varken i förarbeten eller i praxis funnit några uttalanden som kan ge vägledning i frågan. Vilka uppgifter som nedtecknas kan också vara beroende av exempelvis vilken polis som nedtecknar uppgifterna.”
”Av betydelse för utredningen”
Enligt Brottsbalkskommentaren gäller dock bestämmelsen personer ”som har lämnat eller ska lämna uppgifter om förhållanden av betydelse för utredningen.”
Hovrätten skriver:
”Med stöd av det uttalandet anser hovrätten att den uppgift som X ville att MÄ skulle ta tillbaka inte hade sådan betydelse för utredningen av de aktuella brotten att förutsättningar för straffansvar för övergrepp i rättssak föreligger.”
Mannen frias därför även av hovrätten.
Ett hovrättsråd är dock skiljaktig och anser att det ofta kan vara svårt i början av utredningen att avgöra vilka uppgifter som kan komma att få betydelse. Att förhörspersonerna ska kunna avgöra detta torde vara för mycket begärt. Hovrättsrådet anser därför att mannen bör dömas för övergrepp i rättssak, men att brottet ska anses vara ringa.
Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen som ännu inte har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas.
