Isolering under 22 timmar per dygn är i Sverige verklighet för många häktade – även för barn som sitter häktade. Sverige har sedan 1990-talet fått hård kritik för detta av bland andra FN, Europarådet och Amnesty.
Trots kritiken har förhållande inte förändrats och andelen isolerade på svenska häkten har inte minskat, konstaterar Brå i sin rapport.
Nu föreslår man att Åklagarmyndigheten startar ett försöksprojekt med alternativa arbetssätt.
År 2015 häktades drygt 9 000 personer i Sverige. Drygt 6 000 av dem hade så kallade restriktioner, vilket för nio av tio innebar isolering, konstaterar Brå.
Av de häktade var 140 barn – alltså under 17 år – och av dessa var över 80 procent belagda med restriktioner eftersom barn bara får häktas om det bedöms att de annars skulle kunna försvåra brottsutredningen.
Antalet personer som häktas har dock minskat successivt, från drygt 11 200 personer 2010 till drygt 9 000 personer 2015.
Ska hindra påverkan
Brå försöker att förklara den svenska obenägenheten till förändring och pekar bland annat på att det svenska rättssystemet bygger på omedelbarhetsprincipen. Det innebär att det som är avgörande för en dom är vad som sägs under rättegången, inte vad som tidigare har sagts under förundersökningen.
Eftersom eventuella påtryckningar mot målsäganden, vittnen eller andra misstänkta kan göra att dessa tar tillbaka vad de har sagt under utredningen, riskerar påtryckningar alltså att påverka utgången av rättsprocessen.
Men mycket tyder enligt Brå på att man överdriver både folks vilja och förmåga att påverka brottsutredningarna.
Umgås med andra häktade
Brå skulle vilja se åtgärder som att man ökar andelen som tillåts att umgås med andra häktade och att åklagaren inskränker beslutet om restriktioner till besök och telefonsamtal.
Man föreslår också att man kan sprida ut de häktade på olika häkten för att minska behovet av isolering.
Saknas personal
Rättsväsendet och Kriminalvården behöver överhuvutaget, enligt Brå, bli bättre på att göra det möjligt med isoleringsbrytande åtgärder och hitta gemensamma lösningar för att den intagnes tillvaro i häktet ska underlättas.
Ytterligare ett problem är dock att Kriminalvården inte har tillräckliga personalresurser.
Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brå, säger att det ”i praktiken sällan finns utrymme för samtal och annat som kan bryta isoleringen. Mer akuta uppgifter, som transporter och liknande, har högre prioritet”.
Har lyckats i Norge
I Norge och Danmark har man enligt Brå lyckats minska andelen häktade som är isolerade till tolv procent respektive enstaka procent, trots att deras rättssystem liknar det svenska.
