Enligt Skatteverket var det sannolikt att mannen – som inte hade varit folkbokförd på adresserna – inte hade bott där och att det inte heller hade funnits någon sådan avsikt.
Bostadsrätterna och fastigheten skulle därför anses vara näringsbostadsrätter respektive näringsfastighet.
Skatteverket ansåg dessutom att objekten var ”lagertillgångar” i näringsverksamhet.
”Har bott på adresserna”
Mannen påfördes skattetillägg eftersom han ansågs ha lämnat oriktiga uppgifter i sina deklarationer.
Han överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och hävdade att det inte hade varit fråga om någon yrkesmässig verksamhet eftersom han de facto hade varit bosatt i fem av bostadsrätterna och hans dotter i en av dem.
Förvaltningsrätten konstaterade att mannens uppgift om att han skulle ha bott i fem av bostadsrätterna och hans dotter i en av dem hade lämnats efter det att Skatteverket hade påbörjat sin utredning och att de inte överensstämde med de uppgifter som hade lämnats i hans deklarationer.
Domstolarna på Skatteverkets linje
Förvaltningsrätten ansåg sammantaget att det var ”mycket sannolikt” att objekten var att betrakta som näringsbostadsrätter respektive näringsfastighet.
Förvaltningsrätten ansåg dessutom att objekten skulle betraktas som lagertillgångar vilket innebar att vinsterna vid avyttringarna skulle beskattas som näringsverksamhet.
Förvaltningsrätten ansåg inte heller att det fanns skäl för befrielse från skattetilläggen och mannens överklagande avslogs.
Kammarrätten i Stockholm instämmer nu i förvaltningsrättens bedömning och avslår mannens överklagande.
