Svea hovrätt har själva tagit fram rapporten om hovrättens förlikningsverksamhet i dispositiva tvistemål- där man bland annat har låtit advokater svara på frågor i en enkät.
Av svaren från 252 advokater framgår att hovrätten behöver göra bättre ifrån sig på området. Nio av tio advokater anser att hovrätten som regel bör ta upp frågan om förlikning självmant.
Bör ställa frågan oftare
Hovrättens egna arbetsgrupp gör samma bedömning och skriver att ”parterna oftare bör tillfrågas om de är intresserade av att hovrätten håller ett särskilt förlikningssammanträde, och att hovrätten bör överväga möjligheten att inrätta särskilda förlikningsresurser för att hantera omfattande eller komplexa mål”.
Dokument visar något annat
Arbetsgruppen konstaterar också att i de fall där man tar upp frågan om förlikning sker det oftast på telefon med parterna eller deras ombud.
Vid underhandskontakter med ledamöter på de olika avdelningarna har det dock visat sig att ”det är långt ifrån alltid som förlikningskontakter tas i den utsträckning som de avdelningsinterna dokumenten ger uttryck för”.
Stadfästa förlikningar har ökat
Regler om förlikningsarbete i hovrätten infördes år 2011 men det finns inget skyldighet för hovrätten att ta dessa initiativ.
Rapporten visar ändå att andelen stadfästa förlikningar har ökat från år 2013 då de uppgick till 11,7 procent jämför med år 2016 de de uppgick till 15 procent.
Det finns dock ett mörkertal eftersom många förlikningar resulterar i avskrivningsbeslut istället för stadfästning.
Domare mer aktiv
Enkäten visar också att merparten av advokaterna föredrar att en utomstående domare håller i förlikningsdiskussionerna, att särskilda förlikningssammanträden skulle öka möjligheterna till förlikning och att domaren bör vara mer aktiv i förlikningsdiskussionerna.
