Oaktsam våldtäkt ska som huvudregel leda till fängelsestraff.
Det slår Högsta domstolen fast och dömer en nu 22-årig man till en månads fängelse och skyddstillsyn för att ha genomfört ett analt samlag med en målsägande – som inte samtyckt till detta.
Den då 20-årige mannen, som skulle fylla 21 dagen därpå, och målsäganden var inte närmare bekanta, men hade haft sex med varandra vid ett tidigare tillfälle. Under den aktuella kvällen gick de hem tillsammans och hade ett vaginalt samlag. Det är senare utrett att 20-åringen genomförde ett analt samlag med målsäganden.
Enligt målsäganden hade hon inte samtyckt till denna del av samlaget och frågan för domstolen blev därmed om det var bevisat att hon inte deltagit frivilligt i detta samt huruvida 20-åringen haft uppsåt till att hon inte deltagit frivilligt.
Tingsrätten ansåg att 20-åringen måste ha insett risken för att målsäganden inte deltog frivilligt och slog fast att han varit grovt oaktsam i förhållande till att målsäganden inte deltog frivilligt. Han var medvetet oaktsam och det var, enligt tingsrätten, fråga om ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Han dömdes därför för oaktsam våldtäkt till nio månaders fängelse.
Även hovrätten slog fast att 20-åringen gjort sig skyldig till oaktsam våldtäkt och fastställde domen på nio månaders fängelse.
Domen kom dock att överklagas till Högsta domstolen, som lämnade prövningstillstånd och nu har prövat frågan om ”oaktsam våldtäkt ska särbehandlas vid påföljdsvalet på grund av brottslighetens art och när det bör förordnas att ett fängelsestraff ska anses vara helt verkställt med anledning av ett tidigare frihetsberövande”.
Slipper sitta av tiden
HD konstaterar nu att ”även en oaktsam våldtäkt innefattar en sådan påtaglig kränkning av den personliga integriteten”, varför brottet har samma skyddsintresse som våldtäkt. Brottets art ska därför tillmätas betydelse för påföljdsbestämningen och det finns, enligt HD, en presumtion för fängelse.
Vidare slår HD fast att straffmätningsvärdet och brottets art utesluter att en påföljd med samhällstjänst, då denna inte kan anses tillräckligt ingripande – trots att mannen inte fyllt 21 vid gärningen. Det är dock möjligt att döma mannen till et kortare fängelsestraff om han döms till skyddstillsyn och fängelse, en möjlighet som enligt HD ska användas i detta fall. Med hänsyn till brottets straffmätningsvärde ska fängelsestraffets längd i detta fall därför bestämmas
till en månad.
Då mannen suttit frihetsberövad i 27 dagar ska dock fängelsestraffet anses helt verkställt genom frihetsberövandet.
