Kampanjen riktar sig till samtliga företag som ligger under tillsyn av Finansinspektionen. Med kampanjen vill man få fler att känna till och förstå regelverket och man vill berätta hur man rent konkret ska gå till väga.
Men Finansinspektionen vill även öka antalet anmälningar och se till att de får högre kvalitet.
Inte stoppat en enda transaktion
Dagens Nyheter visade dock i hösas i en granskning att Finanspolisen inte stoppat en enda transaktion med misstänkt koppling till kriminell verksamhet sedan lagen om så kallat dispostitionsförbud trädde i kraft år 2014.
Inte heller Säpos egen övervakning av våldsbejakande extremism i Sverige hade enligt DN lett till några initiativ om att stoppa misstänkta transaktioner.
Konsekvensen när polisen inte stoppar transaktionen blir att bankerna måste genomföra den. Förutom direkta överföringar till utländska konton kan det handla om betalningar över internet och Swish, förmedling av pengar via Western Union-nätet, rena kontantuttag och beviljande av lån.
Inte tillräckligt med bevis
Det är bevissvårigheter som ligger bakom polisens oförmåga att stoppa transaktionerna. Detta bekräftade även Säpo för DN i höstas då man bland annat sa att man ”inte har haft omständigheter i tillräcklig omfattning som har gjort det möjligt”.
Säpo välkomnar nu Finansinspektionens kampanj där man bidragit med rådgivning till de broschyrer och filmer på olika språk som Finansinspektionen ansvarat för att fram.
Bakom initiativet står även rad andra myndigheter och organisationer.
Krävt in skatt istället
Den myndighet som däremot verkar ha kunnat agera är Skatteverket som tacksamt tagit emot ett par hundra tips från Säkerhetspolisen om personer som misstänks bidra till terrorfinansiering.
När det då visat sig att det finns pengar på deras bankkonton eller andra typer av tillgångar som inte har någon naturligt förklaring har staten krävt skatt för pengarna.
