Vid försäljningen av kommanditbolaget Niam IV Investments hade en dryg miljard överförts från riskkapitalfonden Niam Nordic Fund IV LP.
Förvaltningsrätten går på Skatteverkets linje och bedömer att överskottet ska beskattas av de säljande delägarna. Domstolen håller dock inte med om beslutet om skattetillägg.
Förvaltningsrätten i Stockholm har idag kommit fram till att totalt 42 klagande, både svenska och utländska bolag samt fysiska personer, som har ägt andelar i kommanditbolaget Niam IV Investments ska beskattas för kommanditbolagets resultat. Samtliga klagande har anknytning till fastighetsfonden Niam Nordic Fund IV. Det framgår av ett pressmeddelande från Förvaltningsrätten i Stockholm.
Ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål
Det är svårt för enskilda att få ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Hur förhåller sig detta till reglerna om rätten till en rättvis rättegång i Regeringsformen och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna? Börje Leidhammar går igenom ett ställningstagande från Justitiekanslern där man behövde anlita ett juridiskt ombud för att tillvarata sin rätt mot Skatteverket i ett återkravsärende efter att ha blivit utsatt för id-kapning.
Sålde sina andelar i kommanditbolaget
Av domen framgår det att de delägarna sålde i december 2016 sina andelar i kommanditbolaget Niam IV Investments KB och avtalade med köparna att dessa skulle ta över skattskyldigheten för kommanditbolagets resultat för året.
Vid försäljningstidpunkten hade kommanditbolaget ett överskott på en dryg miljard som hade överförts till kommanditbolaget från riskkapitalfonden Niam Nordic Fund IV LP.
Köparna Grims Holding och Gustav Adolfsparken Holding köpte kommanditbolaget för ett pris som motsvarade 94 procent av de kontanta medlen i kommanditbolagets kassa vid tidpunkten. Kommanditbolaget såldes strax därpå vidare till tredje part i form av tre bolag som kvittade kommanditbolagets resultat mot egna underskott.
Vinsten i kommanditbolaget beskattades därför aldrig. Skatteverket beslutade senare att beskatta klagandena för kommanditbolagets resultat.
– Överlåtelsen av andelarna i kommanditbolaget skedde i flera led. Förvaltningsrätten har bedömt att transaktionerna enbart syftade till att säljarna skulle tillgodogöra sig medel motsvarande kommanditbolagets kassa, minus en ersättning för att köparna skulle ta över skattskyldigheten för årets resultat, och att kommanditbolagets resultat skulle förbli obeskattat. Domstolen har därför kommit fram till att Skatteverkets beslut att beskatta klagandena trots att de sålde sina andelar innan beskattningsårets slut var riktiga, säger Sofi Nyström, rådman.
Förvaltningsrätten skriver i en av domarna att säljarna endast kan anses ha överlåtit skattskyldigheten för kommanditbolagets resultat. Domstolen uppger dessutom att fördelningen av resultatet framstår som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl.
”Skatteverket har vid sådana förhållanden haft fog för att omfördela skattskyldigheten för resultatet i kommanditbolaget. Eftersom hela detta resultat har uppkommit under den tid som bolaget var andelsägare ska bolaget beskattas för dess andel av resultatet”, framgår det av domen.
Löneskatt
Förvaltningsrätten har också kommit fram till att Skatteverket, i alla fall utom ett, har haft grund för att ta ut särskild löneskatt av de klagande som är fysiska personer.
Skatteverket har även påfört samtliga klagande skattetillägg. Domstolen har dock bedömt att Skatteverket inte har haft fog för att påföra tre av de svenska bolagen skattetillägg.
Vid beslutet för skattetillägg ansåg Skatteverket att bolagets lämnade uppgifter inte varit tillräckliga eftersom verket inte har kunnat uppmärksamma det skatterättsliga problemet.
Förvaltningsrätten håller dock inte med och skriver att bolaget, det vill säga en av delägarna, har lämnat flera upplysningar av vikt för Skatteverkets möjlighet att uppmärksamma det skatterättsliga problemet, bland annat uppgiften om att kommanditbolaget fungerat som holdingbolag för ägandet i fonden.
Den mest avgörande uppgiften är enligt förvaltningsrättens mening är att köpeskillingen för kommanditbolaget har motsvarat 94 procent av kommanditbolagets resultat för 2016.
”Därigenom har Skatteverket upplysts om att säljarna förfogat över belopp motsvarande en mycket stor andel av kommanditbolagets kassa. Med hänsyn till den höga köpeskillingen i förhållande till årets resultat måste det vid granskning av deklarationen ha framstått som mycket osannolikt att någon beskattning av resultatet skulle komma att ske hos köparna av kommanditbolaget. Förvaltningsrätten anser att de lämnade uppgifterna sammantaget varit av sådan art och omfattning att det får anses närmast uteslutet att uppgifterna skulle godkännas utan närmare utredning. Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet har således väckts”, skriver förvaltningsrätten i domen.
I övrigt avslås överklagandena av Skatteverkets beskattningsbeslut.
