Göran Lambertz får inte ta del av förhören med den kvinna som anmälde honom från våldtäkt – och inte heller hennes konversationer med utomstående.
Det beslutar Kammarrätten när man fastslår Polisens beslut att inte lämna ut handlingarna till det tidigare justitierådet.
Göran Lambertz driver just nu en skadeståndsprocess mot staten efter att han varit föremål för en förundersökning och suttit frihetsberövad tidigare i år, misstänkt för våldtäkt. En förundersökning som kom att läggas ned.
I mitten av april ansökte Göran Lambertz om att få ta del av ett antal handlingar från den nedlagda förundersökningen. Vissa handlingar ansåg Polisen att han hade rätt att ta del av, medan myndigheten nekade honom att ta del av ett antal andra sådana.
Polismyndigheten ansåg nämligen att uppgifter i handlingarna som avsåg konversationer mellan målsäganden och utomstående samt förhören med målsäganden inte kunde lämnas ut av hänsyn till målsäganden.
”Av stor betydelse”
Göran Lambertz vände sig då till kammarrätten med en överklagan av Polismyndighetens beslut. Där anförde han att han stämt staten på skadestånd för fel eller försummelser vid myndighetsutövning, ibland tjänstefel, och att han
tillsammans med andra målsägande kommer att inge en anmälan för falsk
angivelse, varvid han kommer att yrka skadestånd.
Enligt Lambertz kan handlingarna ha ”stor betydelse” för såväl skadeståndsanspråket mot staten som för planerade rättsliga förfarandet mot en namngiven person.
Göran Lambertz hävdade, bland annat, att handlingarna kunde lämnas ut med stöd av den sekretessbrytande bestämmelsen i OSL:s 35:e kapitel som ger en misstänkt rätt att ta del av en handling ”om det föreligger beaktansvärda skäl för begäran samtidigt som det för den vilken uppgiften rör inte är av synnerlig vikt att handlingen inte lämnas ut”.
Kammarrätten går på Polisens linje
Kammarrätten går dock på Polisens linje och slår fast att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess. Kammarrätten konstaterar också att den sekretessbrytande bestämmelse som Lambertz hänvisat till inte är tillämplig i detta fall då det mot bakgrund av den pågående skadeståndstalan mot staten inte finns beaktansvärda skäl att lämna ut uppgifterna.
Vad gäller det framtida yrkandet om skadestånd för falsk angivelse bedömer domstolen att, även om beaktansvärda skäl skulle föreligga, det är av synnerlig vikt för enskild att uppgiften inte lämnas ut.
