Finansiella företag bör fundera om de verkligen vill investera i eller uppmuntra tillväxten av tillgångar som kan användas brett av kriminella, när tillgången i sig inte har någon uppenbar nyttig användning. Det uppgav Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under ett seminarie i går.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
– Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker, sade han.
– Ett företag som beskriver sig som hållbart borde rimligen tänka efter noga innan de möjliggör handel eller innehav i tillgångar som har en stor negativ miljöpåverkan. Kryptotillgångar innebär dessutom stora konsumentskyddsrisker. Det är något jag vill diskutera i dag, inledde Erik Thedéen.
Många uppfattningar om kryptotillgångar
Under seminariet beskriver han vad kryptotillgångar är och dess utveckling. Han konstaterar även att spännvidden i uppfattningarna kring kryptovalutor är stor: från en närmast religiös tro på Bitcoins välsignelser till att allt bara är bluff och bedrägeri.
– Kryptotillgångar är i dag inte ens reglerade. Så varför, kan man fråga sig, ska vi som tillsynsmyndighet uttala oss?
Kryptotillgångar berör våra fyra uppdrag – finansiell stabilitet, väl fungerande marknader, högt konsumentskydd och faktiskt även hållbarhet. Handeln med kryptotillgångar är reglerad om den sker via finansiella instrument såsom trackercertifikat– och vi arbetar för att den ska bli reglerad även när så inte är fallet, sade han.
Ska inte beskrivas som pengar
Han gjorde dock klart att kryptotillgångar inte ska beskrivas som pengar, såsom ’kryptovalutor’. Han menar att det inte är helt rätt, då de inte uppfyller kraven som ställs på pengar.
– Kryptotillgångar kan inte behålla ett stabilt värde – i själva verket har vi sett dramatisk prisvolatilitet hos de största kryptotillgångarna. De är heller inte – bland annat som en följd av det instabila värdet – allmänt accepterade för betalningar – det är fortfarande få affärer och andra kommersiella motparter som accepterar Bitcoin. Tekniken klarar heller inte att hantera mer än ett fåtal transaktioner per tidsenhet, vilket gör att Bitcoin inte har förutsättning att bli ett allmänt använt betalningsmedel.
Konsumentskyddsriskerna
Vidare gick han in på konsumentskyddsriskerna. Han hänvisar till att det inte bara handlar om prisvolatilitet utan det som utmärker kryptotillgångar är värderingsproblematiken. Kryptotillgångar av Bitcoins karaktär saknar inneboende värde, uppgav han.
– Om man jämför med till exempel värderingen av aktier eller råvaror, så finns där ofta fundamentala faktorer som kan styra priset. Man hänvisar kanske till information i balansräkningar, och det makroekonomiska klimatet. Kryptotillgångar däremot generar inget kassaflöde och har ingen fysisk användning. Detta gör kryptotillgångar svåra om inte omöjliga att värdera.
En annan anledning till att FI är skeptiska mot handeln in kryptotillgångar som den bedrivs i nuläget är miljöaspekten. Erik Thedéen uppger att de största kryptotillgångarna har en ”extremt hög” elanvändning.
Används i kriminella syften
Vidare poängterade han att en annan anledning till att vara skeptisk till kryptotillgångar och det är att risken är stor att kryptotillgångar används i kriminella syften, eftersom det inte finns en central motpart med ansvar för att ha översyn över transaktionerna.
– Det kan vara svårt, om inte omöjligt, att identifiera vem som genomför transaktionen. Och ingen vet heller var pengarna kommer ifrån. Det är alltså möjligt att med hjälp av kryptotillgångar och blockkedjetekniken, helt utanför banksystemet överföra stora volymer av en kryptotillgång, som i nästa led kan förvandlas till vanlig valuta.
– Jag tycker att man måste fråga sig om man som finansiellt företag verkligen vill investera i eller uppmuntra tillväxten av tillgångar som kan användas brett av kriminella, när tillgången i sig inte har någon uppenbar nyttig användning, sade Erik Thedéen.
Vidare förväntar Erik Thedéen och FI i första hand att marknadsaktörerna tar sitt ansvar. Han menar att de banker och värdepappersbolag som distribuerar finansiella instrument med kryptotillgångar måste tänka på omsorgsplikten gentemot konsumenten. Detta gäller även dem som möjliggör handel i kryptotillgångar.
– Marknadsaktörerna måste också ta större hänsyn till hållbarhetsaspekten. Elanvändningen för kryptotillgångar måste ner antingen genom att befintliga kryptotillgångar går över till nya energisnålare tekniska skyddsmetoder eller genom en övergång till helt nya hållbara kryptotillgångar. Dessutom måste risken för kriminell användning hanteras, sade han.
– Vi vill också se en bättre och tydligare reglering på området, och det är rätt att den utformas internationellt. Vi kommer fortsätta delta i det arbetet genom vår medverkan i organisationer såsom den internationella värdepappersorganisationen Iosco och Financial Stability Board – och naturligtvis genom det europeiska samarbetet, uppgav han vidare.
Erik Thedéen noterar dock att samtidigt som riskerna med ny teknologi behöver hanteras så måste samhället upprätthålla innovationskraften. Han menar att teknologin kan användas på rätt sätt och ge positiva effekter som ska bejakas.
– På det finansiella området handlar det sannolikt främst om att minska transaktionskostnader av olika slag och öka tillgängligheten till finansiella tjänster. Framtiden får utvisa vad teknologin kan ta fram och hur dessa användningar kan föras in på konstruktiva banor, avslutade han.
