En företagare som utnyttjade bolagets yacht ska efterbeskattas med närmare 7 miljoner kronor för två beskattningsår. Kammarrätten konstaterar att han hade oinskränkt dispositionsrätt till båten och de medel som han tillfört bolaget som lån ska inte minska det beräknade förmånsvärdet.
Skatteverket utredde det aktuella shippingsföretaget som 2014 visade sig ha köpt en yacht för över 60 miljoner kronor. Av årsredovisningarna framgår att företagaren erlagt 80 000 euro under 2014 och 265 000 euro under 2015 i hyra.
Av årsredovisningen för 2016 framgår att han gjort ett tillskott med 610 000 euro för sitt privata nyttjande av yachten. Han uppgav att den hyra han erlade för att disponera yachten för de aktuella beskattningsåren 2015 och 2016 motsvarar en marknadsmässig hyra för en hel säsong och inte för fyra veckor som Skatteverket har kommit fram till. Han ansåg att Skatteverket missuppfattat såväl de faktiska omständigheterna som vad som är att betrakta som ett marknadsmässigt pris för att hyra en yacht av samma eller liknande slag på motsvarande villkor.
Upptaxerades med 7,7 miljoner kronor
Skatteverket höjde företagsledarens inkomst med knappt fyra miljoner kronor för 2015 och 3,7 miljoner kronor för 2016. Därtill kom skattetillägg.
Förvaltningsrätten i Stockholm avslog överklagandena och konstaterade att Skatteverket hade haft fog för sin bedömning att den marknadsmässiga hyreskostnaden för yachten ska beräknas med utgångspunkt i att mannen har haft oinskränkt dispositionsrätt till densamma under hela båtsäsongen. Löner skulle inte ingå i hyran. Det saknades skäl att göra någon annan bedömning avseende de löpande driftskostnaderna.
Marknadsvärdet för Yachten
Kammarrätten i Stockholm anser att utredningssvårigheter kring marknadsvärde för hyra av en yacht i aktuell pris- och storleksklass inte innebär att värdet bör sättas till lägre belopp än de kostnader som bolaget har haft i anledning av mannens privata intresse.
Av utredningen i målen framgår att bolagets kostnader för yachten har uppgått till väsentligt högre belopp än de marknadsvärden som Skatteverket har beräknat för respektive år. Kammarrätten anser att det därigenom står klart att av Skatteverket uppskattat marknadsvärde inte blivit oskäligt högt beräknat.
Med förmånsvärde avses marknadsvärdet minskat med vad den skattskyldige betalt för förmånen. I likhet med underinstanserna anser kammarrätten att de medel som företagsledaren tillfört bolaget som lån inte ska minska det beräknade förmånsvärdet. I det aktuella fallet ska förmånsvärdet ses som en utdelning och det är utdelningen som ska kvoteras. Kammarrätten går därför på Skatteverkets linje. (Blendow Lexnova)
