Regeringen har lämnat förslag om en ny riksbankslag där bland annat förslaget om att Riksbanken får fem ledamöter i stället för sex.
Den nuvarande riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1989. Regeringen uppger att det ekonomisk-politiska landskapet har sedan dess förändrats betydligt, bland annat avseende den svenska växelkursregimen, de finansiella marknadernas avreglering och internationalisering och det svenska EU-medlemskapet. Vidare har det tagits fram nya regelverk kring makrotillsyn av det finansiella systemet och ett nytt regelverk om hantering av finansiella företag i kris i spåren av den globala finanskrisen.
Ny riksbankslag
Nu har regeringen tagit fram ett förslag om en ny riksbankslag som i huvudsak bland annat innebär att mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet.
Det ska även tydliggöras hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden.
Enligt förslaget ska det även tydliggöras att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet.
Färre ledamöter
Grunderna för Riksbankens organisation behålls men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Regeringen föreslår även en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan fullmäktige, direktionen och riksbankschefen införs.
Enligt reslaget ska även Riksbankens ställning som en oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet tydliggöras.
Riksbankens finansiella oberoende ska stärkas genom nya bestämmelser om vinstdisponering, struktur för det egna kapitalet och upplåning till valutareserven, varvid förhållandet till unionsrätten tydliggörs.
Ska identifiera hot mot hållbar utveckling
Vidare ska förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet öka liksom förutsättningarna för insyn och öppenhet i Riksbankens verksamhet.
Riksbanken ska, enligt förslaget, identifiera hot mot hållbar utveckling. Dessa får beaktas i verksamheten och innebär att Riksbanken kan bidra till hållbar utveckling på finansmarknaden.
”Den nya lagen ges en redaktionell och språklig utformning som syftar till att göra den överskådlig och lättillgänglig”, framgår det av förslaget.
I lagrådsremissen föreslås också en rad följdändringar i annan lagstiftning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
