Enligt en särskild bestämmelse i den så kallade inhämtningslagen har Säkerhetspolisen möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter från teleoperatörer även när det gäller brott med ett lägre straffminimum än två års fängelse.
Detta gäller samhällsfarliga brott där det till exempel finns misstankar om terrorkopplingar och politisk extremism.
Tillfällig och tidsbegränsad
Bestämmelsen har varit tillfällig och tidsbegränsad i flera år och nu vill regeringen alltså för fjärde gången förlänga giltigheten ytterligare två år fram till utgången av 2019. Den nuvarande lagstiftningen gäller till och med den 31 december 2017.
Bakgrunden till tidsbegränsningen är att frågan enligt regeringen egentligen hör hemma i en framtida reglering av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller samhällsfarlig brottslighet. Men det har också gått iväg en begäran till EU-domstolen om ett förhansavgörande eftersom man vill göra reglerna mer permanenta och behöver veta om de är förenliga med EU-rätten.
Ny EU-dom gör det omöjligt
Sedan förslaget skickades ut på remiss har EU-domstolen meddelat en dom i två förenade mål om digitala rättigheter för privatpersoner. Av domen, från december 2016, framgår att den ordning som gäller i Sverige om lagring och inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation inte står i överensstämmelse med EU-rätten. Det konstaterar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och vägrar därför ge sitt stöd för en förlängning av Säpos undantag.
”Orimligt” med en förlängning
Även Advokatsamfundet motsätter sig en förlängning som man anser vara ”orimlig” och man framhåller även sin tidigare starka kritik av inhämtningslagen, även om man förut gått med på en förlängning. Även samfundet hänvisar till EU-domstolens dom från december 2016 och ”avgörandets tydliga slutsats att Sveriges krav på datalagring strider mot EU-rätten”
Samfundet kräver att regering och riksdag ”skyndsamt vidtar åtgärder för att ändra svensk lagstiftning på området”.
Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation handlar om att hämta in trafikuppgifter som svarar på frågor om vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommunikation som användes, till exempel sms eller att man ringt till varandra.
