Under gårdagens hovrättsförhandlingar yrkade åklagaren att tre av de fyra åtalade männen i Allra-härvan ska häktas vid fällande dom.
– Vid längre fängelsestraff så ligger det så att säga i sakens natur att man kan tänkas vilja lämna landet, säger åklagaren i en kommentar till Dagens Juridik.
I dag påbörjar de åtalade i Allra-härvan sina slutpläderingar i hovrätten. Under gårdagen höll Ekobrottsmyndighetens kammaråklagare Thomas Hertz sin slutplädering där han yrkade att tre av de fyra åtalade ska häktas vid en fällande dom. Den fjärde, fondförvaltaren bör, enligt åklagaren få reseförbud.
– Vid längre fängelsestraff så ligger det så att säga i sakens natur att man kan tänkas vilja lämna landet. Detta blir än starkare om man har ekonomisk förmåga att skapa sig ett nytt liv utomlands.
Har ekonomisk förmåga att betala advokaterna
För Allra-grundaren Alexander Ernstberger begär åklagaren ett fängelsestraff på sju år, liksom för den tidigare vd:n på Oak Capital. För Allra-medgrundaren yrkade åklagaren på sex års fängelse och för fondförvaltaren yrkade han på fem års fängelse, enligt Realtid.
Åklagaren har även yrkat att de åtalade ska betala sina egna försvararkostnader vid en fällande dom. I tingsrätten uppgick notan för de 15 advokaterna och rättsexperter som anlitades i målet till hela 63 miljoner kronor. Omkostnaderna lär inte vara mycket mindre än så i hovrätten.
– Den som döms ska normalt alltid betala sina försvararkostnader. Det är bara om man helt saknar ekonomisk förmåga man kan besluta om annat. Detta är inte fallet här, säger Thomas Hertz.
Om hovrätten nu beslutar att Allra-topparna ska häktas återstår att se.
Allras expertvittne
För en vecka sedan var det en del diskussioner kring målets rättsexperter, vilket Dagens Juridik kunde berätta. Under måndagen hölls slutligen det omtalade förhöret med Allras rättsexpert Ibrahim Mardam-Bey.
Åklagare Thomas Hertz var dock inte imponerad över svaren han fick från rättsexperten.
– Svaren Ibrahim Mardam-Bey gick huvudsakligen ut på att han saknade erfarenhet av hur värdepappersfonder kan eller bör göra affärer, att han huvudsakligen saknade kännedom om hur europeiska värdepappersregelverk fungerar, att den huvudsakliga erfarenhet han har är från saudiska privatpersoner som vill göra Sharia-investeringar och att det var riktigt att transaktionerna ägt rum genom det bolag i Dubai som tvångsvis fick sina tillstånd återkallade och därefter försattes i konkurs, säger Thomas Hertz i en kommentar till Dagens Juridik.
– Han kunde slutligen inte redogöra för varför de transaktioner han beskrivit som ”marked linked notes” i själva verket nu var warranter eller vad skillnaden mellan de båda var. Sammanfattningsvis tillförde alltså förhöret ingenting till utredningen, säger Thomas Hertz.
Om mellanhanden Oak Capitals arvode
Allra-försvaret är å sin sida inte imponerade över Pensionsmyndighetens expertvittne Henrik Käll och i ett yttrande uppger Allras ombud Marcus Johansson och Olof Malmberg att de inte fick möjlighet att ställa alla de önskade frågorna de hade till honom under motförhöret. Frågorna rörde en tidningsartikel från 2009 där det framgår att transaktioner med höga nominella belopp och med mellanmansarvoden om 0,8 procent på en produkt med cirka 9 månaders löptid kan ha institutionella köpare.
De menar att ”personer med marknadserfarenet av strukturerade produkter” bedömer att det inte är onormalt om en mellanman deltar i en till volymen stor transaktion med en institutionell köpare och att det därmed inte är onormalt med ett mallanmansarvode, vilket Henrik Käll uppgett i sitt expertutlåtande.
