När 2010 års straffmätningsreform infördes för de allvarliga våldsbrotten var tanken att dessa brott skulle ses som betydligt allvarligare än tidigare och som mer klandervärda än andra brottstyper.
Men enligt Brottsförebyggande rådet och praxis i Högsta domstolen är det bara vid allvarliga fall av misshandel, dråp och mord som det skett en höjning av straffen. När det gäller andra allvarliga våldsbrott har det enligt regeringen inte kunnat konstateras att reformen lett till den generella höjning av straffen som eftersträvades.
Tar till sig kritiken
Lagstiftningsmetoden som användes vid 2010 års straffreform har dessutom fått en hel del kritik. Lagrådet är en av de instutitioner som konstaterarat att det, istället för en generell straffhöjning, hade varit bättre att ändra straffskalorna för just de brottstyper som avsågs med reformen.
Regeringen håller med om att om kritiken. Men istället för att överge straffmätningsreformen föreslås punktvisa insatser för att förstärka effekten av den.
Straffskalorna
Regeringen föreslår bland annat följande höjningar av minimistraffen:
- Minimistraffet för grov misshandel ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader. För synnerligen grov misshandel ska minimistraffet höjas från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
- Minimistraffet för grovt rån ska höjas från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
- Minimistraffet för grov utpressning ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader.
- Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.
- Minimistraffet för grovt olaga tvång ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.
- Straffet vid könsstympning av kvinnor ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år.
- Minimistraffet för grov könsstympning av kvinnor ska höjas från fängelse i två år till fängelse i fem år.
Fått liten effekt
Enligt förslaget råder det inte någon tvekan om att det är lämpligare att höja minimistraffen istället för straffmaximum.
Regeringen hänvisar till att höjningar av straffmaximum har visat sig ge en väldigt liten effekt på straffmätningspraxis. Anledningen är främst att det största antalet brott som begås är av en – relativt sett inom sin brottstyp – mindre allvarlig form.
