Anna Wallerman är juris doktor i processrätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Det är i en artikel i European Review of Private Law som hon reder ut hur det gick till när Schweiz ersatte 26 regionala civilprocesslagar med en gemensam federal lag.
Anna Wallerman har undersökt varför man ville ha en gemensam civil processrätt i Schweiz, vilka problem man stötte på och hur man har försökt lösa dem.
Sedan har hon jämfört detta med hur debatten har sett ut i EU när det gäller en central processrätt.
Problem i affärsrelationer
Bakgrunden är den allt mer omfattande gränsöverskridande handeln inom EU där Anna Wallerman menar att man ur ett affärsmässigt perspektiv måste veta att man i sista hand kan vända sig till en domstol när det uppstår problem i affärsrelationer.
– Ingen vill handla om man inte vet att man i sista hand kan få domstols hjälp att hålla motparten till sina kontraktsförpliktelser. Schweiz tvingades hantera samma problem, om än i mindre skala, så vi kan lära av deras erfarenheter, säger hon.
För snabb lagstiftning
I Schweiz genomfördes hela arbetet inom en period av tio år, från idé till färdig lag. Anna Wallerman pekar på att det är lite för snabbt och att man därför inte heller har hunnit lösa många av de svåra frågorna.
– I någon mån har man alltså tummat på kvaliteten för att uppnå enighet, samtidigt som regleringsmetoden gör att det är tveksamt åtminstone på kort sikt hur enhetlig tillämpningen av den nya lagen egentligen blir.
Måste få ta tid
Hon hoppas nu att hennes arbete ska kunna användas i den pågående debatten om en gemensam processlag för EU. Hennes råd är att ”tillåta processen att ta tid”, rapporterar Göteborgs universitet.
