DEBATT – av Lee Wermelin, ordförande Akavia, Anna Nitzelius, sakkunnig Akavia, Anna Owens, ordförande Saco-S Polismyndigheten, Lena Amorøe, nationellt huvudskyddsombud, Polismyndigheten.
Dödligt våld i nära relationer, avancerad it-brottslighet och tung gängkriminalitet. Polismyndigheten har en mängd utmaningar framför sig. Genom att rekrytera fler civila akademiker kan Polismyndigheten utveckla verksamheten och samtidigt frigöra fler poliser för arbete i yttre tjänst. Men Polismyndigheten behöver då också bli en attraktivare arbetsgivare.
För många är begreppet polis fortfarande synonymt med uniformer och blinkande blåljus men i dag är en tredjedel av Polismyndighetens drygt 30 000 medarbetare civilanställda. Många av dem är akademiker och arbetar till exempel som analytiker, utredare eller forensiker. Våra medlemmar inom Saco-S, statligt anställda inom Saco vid Polismyndigheten, tar över när polispatrullen har lämnat brottsplatsen. De säkrar spår, håller förhör, leder förundersökningar och bidrar med spetskompetens i komplexa utredningar. Tillsammans med andra civilanställda och kollegor med polisiär kompetens bidrar de till Polismyndighetens stora och viktiga uppgift – att förebygga, förhindra och utreda brott.
Vi på fackförbundet Akavia publicerade nyligen rapporten ”Inte bara blåljus – akademiker inom Polismyndigheten”, där vi redovisar resultatet från en medlemsundersökning bland fler än 1 500 akademiker inom Polismyndigheten, ett resultat som visar på oroande slutsatser.
Av Polismyndighetens senaste årsredovisning framgår det att myndighetens mål om att ha 30 procent civilanställda medarbetare är uppnått. Detta är inte rimligt. I stället bör myndigheten ha ett kvalitativt mål som tar hänsyn till verksamhetens behov. Rätt kompetens ska användas på rätt plats.
Samtidigt behöver Polismyndigheten höja ambitionsnivån och bli en mer attraktiv arbetsgivare för att akademiker ska vilja bidra till att utveckla framtidens polisväsende. I rapporten redovisar vi om hur en majoritet av de svarande på enkäten uppger att de trivs med att arbeta inom Polismyndigheten. Men nästan fyra av tio vill lämna myndigheten och var femte vill göra det snarast. Var sjätte har utsatts för mobbning eller kränkande särbehandling under det senaste året. Av dessa uppger en tredjedel att de utsatts av en person med chefsbefattning. Sex av tio är missnöjda med sin närmaste chefs agerande i situationen och var fjärde har inte informerat sin chef om det inträffade.
De medlemmar som svarar att de inte trivs pekar i första hand ut ledarskapet inom myndigheten som orsak. Därefter kommer löneutvecklingen och dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter. I undersökningen är det fler som svarar nej än ja på frågan om Polismyndigheten motsvarar förväntningarna på en modern och attraktiv arbetsgivare. Våra medlemmar upplever inte heller i någon större utsträckning att Polismyndigheten värdesätter akademisk kompetens. Nästan fyra av tio svarar nej på frågan.
Det finns med andra ord en del att göra om Polismyndigheten ska bli en modern och attraktiv arbetsgivare som både lockar och kan behålla framtidens akademiker.
I vår rapport föreslår vi vad rikspolischef Anders Thornberg och den övriga polisledningen bör prioritera för att utveckla verksamheten i syfte att bli en bättre arbetsgivare, minska brottsligheten och öka människors trygghet.
1. Rekrytera fler akademiker. Polismyndigheten bör inventera och redovisa den akademiska kompetensen inom verksamheten och göra en strategisk satsning på att rekrytera fler akademiker, exempelvis som förundersökningsledare och utredare.
2. Öppna fler vägar till Polismyndigheten. I dag finns möjligheten för civilanställda inom Polismyndigheten att gå en kortare funktionsinriktad polisutbildning. Utbildningen bör göras mer flexibel och individanpassad för att förkorta utbildningstiden och öka genomströmningen.
3. Uppvärdera den akademiska kompetensen. Polismyndigheten bör satsa på fler karriärvägar för civilanställda akademiker och utveckla ledarskapet genom att ställa krav på akademisk utbildning vid rekrytering av högre chefer. Utbildning ska löna sig i form av individuella och konkurrenskraftiga löner.
4. Nolltolerans mot kränkningar. Polisledningen behöver genomföra konkreta åtgärder för att säkerställa att kränkningar och mobbning inte förekommer. Tystnadskulturen måste bort och myndigheten säkerställa en trygg arbetsmiljö där medarbetare vågar och väljer att prata med sina chefer.
