Allra-chefen Alexander Ernstberger får ut de omtvistade handlingarna från Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten hade inte rätt att neka honom myndighetens bevisning i den pågående brottmålsprocessen. Det konstaterar Kammarrätten som jämställer Pensionsmyndigheten med de brottsbekämpande myndigheterna i detta fall.
Det är bara drygt två veckor kvar av huvudförhandlingen i Allra-härvan som bland annat rör grov trolöshet mot huvudman och grovt mutbrott.
Den 31 augusti 2020 lämnade Alexander Enstbergers advokater in en begäran om partsinsyn i det pågående brottmålet mot honom till Pensionsmyndigheten som biträder åtalet. Pensionsmyndigheten sa nej och avvisade talan. Myndigheten menade att i rättsprocessen deltar Pensionsmyndigheten som målsägande och för talan för pensionsspararnas räkning. Den rollen respektive åklagarens roll är således olika i de aktuella processerna då åklagaren representerar staten i brottmålsprocessen.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Förvaltningsrätten avslog partsinsyn
Pensionsmyndigheten konstaterade att det hos dem inte förekommer något sådant ärende som kan medföra partsinsyn enligt Alexander Ernstbergers begäran.
Förvaltningsrätten i Stockholm gjorde samma bedömning och ansåg att vare sig Europakonventionen, regeringsformen eller allmänna rättsgrundsatser medför en rätt till partsinsyn i Pensionsmyndighetens ärende. Förvaltningsrätten ansåg således att Pensionsmyndighetens beslut att avvisa hans begäran om partsinsyn var riktigt. Överklagandet avslogs alltså.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att det inte finns något krav på att målsäganden måste biträda åtalet för att kunna driva en skadeståndstalan. Även om syftet med att biträda åtalet var att kunna bedriva en effektiv skadeståndstalan så intar Pensionsmyndigheten i praktiken en partsställning även i brottmålsprocessen. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att Pensionsmyndighetens ärenden inte enbart avser en civilrättslig process utan även innefattar delar som avser brottmålsprocessen.
Partsinsyn avseende bevisningen
Kammarrätten hänvisar till att förvaltningslagens bestämmelse om partsinsyn inte grundar någon rätt för den enskilde att, när ett myndighetsbeslut har överklagats till domstol och myndigheten intar ställning som den enskildes motpart i processen, hos myndigheten få del av handlingar som avser den pågående rättsprocessen.
Detta uttalande får, menar kammarrätten, anses ta sikte på handlingar som hänför sig till just processföringen, exempelvis kommunikation mellan myndigheten och dess ombud. Det hindrar enligt kammarrättens mening dock inte att det i detta fall finns en rätt till partsinsyn i de delar ärendena avser Pensionsmyndighetens framtagande av bevisning i brottmålsprocessen, det vill säga det underlag som kan jämföras med underlaget i åklagarens förundersökningsprotokoll och sidomaterial.
Mot denna bakgrund har Alexander Ernstberger rätt till partsinsyn i ärenden vid Pensionsmyndigheten i den del de avser framtagande av bevisning i den pågående brottmålsprocessen. Det var därför fel av Pensionsmyndigheten att avvisa hans begäran om partsinsyn.
Pensionsmyndigheten ska som första instans pröva begäran utifrån de förutsättningar som kammarrätten redovisat. Förvaltningsrättens dom och Pensionsmyndighetens beslut ska därför upphävas och målet visas åter till Pensionsmyndigheten för prövning av Allra-chefens begäran om partsinsyn. (Blendow Lexnova)
