Den släktforskningsmetod som användes under utredningen av dubbelmordet i Linköping stred mot lagen.
Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten som avråder Polisen från att införa metoden nationellt.
Förra året dömdes en man för ett nära tjugo år gammalt dubbelmord i Linköping. En av de viktigaste nycklarna till lösningen på det kalla fallet var utredarnas arbete med dna-baserad släktforskning.
Metoden användes inom ramen för ett pilotprojekt, ett projekt som inleddes utan att Polisen samrått med IMY, tidigare Datainspektionen, om hur detta förhåller sig till risken att personuppgifter kan komma att behandlas lagstridigt.
Efter den lyckade mordutredningen ville Polisen använda metoden med dna-baserade släktforskningsdatabaser i flera utredningar rörande grova brott och begärde därför ett så kallat ”förhandssamråd” av IMY – som nu gör bedömningen att personuppgifsbehandlingen skulle strida mot lagen.
Råder Polisen att inte gå vidare
IMY skriver i sitt yttrande att man råder Polisen att inte gå vidare med metoden då man anser att det skulle krävas en lagändring för att de genetiska uppgifterna skulle vara möjliga att hantera på det sätt som beskrivits av Polisen.
Myndigheten understryker också att dataskyddslagen ”inte innehåller några undantag för pilotverksamheter” och att det, oavsett om det rör sig om pilotverksamhet, krävs ett samråd med IMY – vilket inte skett inför pilotprojektet i Linköpingsärendet.
